Ed Murrow är en journalist, med sitt eget halvtimmes-program på tisdag kvällar. En dag bestämmer sig Ed och hans kollegor för att kritisera den amerikanska senatorn Joseph McCarthy, och dennes inställning till kommunism.
Jag hade inte hört eller läst speciellt mycket om filmen innan jag såg den, bland det lilla jag visste om den var att det var George Clooney som hade regisserat den. Jag blev därför positivt överraskad när jag såg alla skådisar jag kände igen, både mer och mindre kända; t.ex. Jeff Daniels och Robert Downey Jr., eller Patricia Clarkson och Reed Diamond, t.o.m. Clooney hade en roll i filmen. De gjorde alla ett bra jobb, David Strathairn gjorde sin roll som Murrow riktigt bra.
Något intressant med just den här filmen är att den spelades in i färg, och gjordes om till svart-vit på efterhand för att det skulle bli den bästa bilden det skulle kunna bli, med kontraster osv.
Clooney bestämde sig för att under de scenar när senator McCarthy skulle uttala sig i tv-programmet så användes arkiverade klipp av den riktiga McCarthy. En väldigt komisk sak som förekom under testvisningen av filmen strax efter att den producerats, var att åskådarna trodde att McCarthy i själva verkat var en skådespelare, och de klagade på att han spelade över i de klippen där han förekom.
En ganska bra film i min smak, men man uppskattar den nog mer om man t.ex. har kommunistiska åsikter eller liknande. Den var intressant att se en gång, men jag kommer nog inte sätta mig och titta på den igen.
Till sist citerar jag Edward R. Murrow:
"Good night, and good luck."
Jag ger "good night, and good luck" betyget 5 / 10 Speltid: 1 tim 33 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar