#8 Adams æbler (2005)

Adam Pedersen är nyligen frigiven från fängelset, och satt att göra samhällstjänst vid en kyrka. Där har även två andra kriminella satts att göra samhällstjänst; en alkoholiserad ficktjuv och en skjutglad statoil-rånare. Adam, som är ny-nazist och kyrkans präst bildar ett omaka par som kan komma att behöva ta sig förbi många hinder.

En smått underhållande film som kan frambringa ett och annat skratt. Att Mads Mikkelsens roll som den blint hängivne prästen kan blunda för allt, även om det precis hoppat fram och slagit honom på näsan, bokstavligen. Men det är som han säger; "slår nån dig, vänd andra kinden till.", och det är vad han gör filmen igenom.

Jag ger "Adams æbler" betyger 5 / 10
Speltid: 1 tim 34 min

#7 Cowboys and Aliens (2011)

Året är 1873. En man vaknar upp mitt ute i Arizonas öken, han minns inte vem han är. Han minns inte hur han kom dit. Han har ingen aning om vad det är för metallarmband han har runt handleden, men en sak är säker: han kan inte få av det. Han lyckas ta sig till en mindre gruvstad där folk helt plötsligt blir infångade med delvis upplysta rep från flygande metallfarkoster. En grupp av de osannolikaste personerna slår följe för att leta reda på var dessa flygande vidunder kommer ifrån.

Jag hade inte hört överdrivet många positiva saker om filmen innan jag gick och såg den, men förhoppningarna var ändå högre än de borde varit. Jon Favreau brukar ju ändå kunna leverera åtminstone hyfsade filmer, både framför och bakom kameran, jag menar för att bara nämna ett par exempel första Iron Man (2008) var bra och hans roll som multimiljardären Pete Becker i Friends (1994).

     Men det gjorde inget att förhoppningarna hade höjts lite, för i min mening så var det en alldeles skaplig film. Den hade det mesta för en häftig bioupplevelse: Cowboys i vilda western, högteknologiska aliens, Harrison Ford som en butter gammal gubbe och explosioner (men man kan väl inte räkna med annat när man kombinerar cobojsare och utomjordlingar...).

     Daniel Craig spelar i den här, liksom de flesta andra roller man ser honom i, den tystlåtna mannen som är rätt grym på att slåss, men visar inte något speciellt med känslor. Visst, han kan se aningen nedstämd ut om någon han tycker om dör, men där verkar gränsen gå.

     Något jag ofta tänker på när jag ser filmer där en av "de goda" dör; undrar hur det kommer sig att man (iaf om man tillhör "den goda sidan"), när man är på väg att dö, för att man t.ex. blivit skjuten eller liknande, i princip Alltid hinner säga allt det man vill få sagt innan man faktiskt dör! Man verkar ju alltid kunna få ut värsta talen om att man ångrar hittan och dittan, andra ska göra en massa saker osv. osv. Det låter inte som något som skulle ske i verkligheten. Alla dör ju alltid strax efter att de pratat klart, dör man så dör man, man har inte direkt en nedräkning på 5 min från det att man blivit skjuten tills det att man dör. Och det är något som gäller typ alla filmer som innehåller våld och död av någon sort.

     För att kort sammanfatta denna inte så speciellt långa recension; rätt häftig film som passar bra en lördagkväll i sällskap med kompisarna och en stor skål popcorn. För att citera en arbetskollega: "Det enda som saknas är en öl."

   

Jag ger "Cowboys and Aliens" betyget 6 / 10
Speltid: 1 tim 59 min

#6 An Invisible Sign (2010)

Mona Gray är en kvinna som älskar siffror och tal över allt annat på jorden. Som barn var det det enda hon höll på med efter att hennes pappa blev sjuk. Nu är Mona vuxen, och plötsligt en dag säger hennes mamma att hon inte längre får bo kvar hos sina föräldrar, utan måste flytta till en egen lägenhet. Hon får jobb på stadens skola, där hon börjar undervisa i matematik, men det är inte bara matte hon kommer få hålla på med...

Jag tycker att den här filmen var helt underbar, den var vackert gjord, hade sina stunder av komik och vid ett par tillfällen var det nära att jag fällde en tår, antingen för att det var något sorgligt som hände eller för lite mysig romantik. Det är några tillfällen som är riktigta "Huh!?"-stunder, men det kan ju samtidigt bli lite roligt om det kommer en kommentar eller en händelse som är helt jätte-mysko.

     Eftersom hon älskar siffror så mycket som hon gör, så har skaparna lagt in att så fort hon knackar i trä, eller hoppar eller något i den stilen så flyger det ut siffror där det hårda träffas; t.ex. första gången Mona knackar i trä så sitter hon i en stol på ett sjukhus, när hennes knogar träffar trähandtaget så typ rinner det ner en trea längs armstödet.

     Jag kan inte påminna mig att jag har sett en  film där Jessica Alba spelar en karaktär med OCD förut, men det gör hon faktiskt riktigt bra. Amerikanare verkar ha en förkärlek för att unga karaktärer ska spelas av äldre skådespelare, i den här så ska Jessica spela Mona som är 20-ish när hon i själva verket är 29. Men ger man henne lugg och två tofsar så blir man väl automatiskt 5-10 år yngre.... Har jag förstått det rätt då?

     Men hur som helst, det var en mysig film som passar extra bra om man vill gosa ner sig i soffan med sin andra hälft.

Jag ger "An Invisible Sign" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 36 min

#5 Et Dieu... créa la femme (1956)

Och Gud skapade kvinnan handlar om den sexiga unga kvinnan Juliette Hardy, som lever i Frankrikes lilla samhälle St. Tropez. Mannen hon älskar, Antoine Tardieu, ber henne följa med honom nästa gång han lämnar staden, men istället gifter sig Juliette med hans yngre broder Michel.

Filmen var inte fantastisk, men helt klart bra gjord för att vara regisserad av en nybörjar-regissör (det här var 28-årige Roger Vadims första). När jag såg den gjorde jag det för ett skolarbete, så jag satt mer och försökte koncentrera mig på omkringliggande faktorer i filmen, t.ex. ljudet och ljuset samt var den är inspelad på för platser.  Men skådespelet ser bra ut och för att vara lågbudget ser den fortfarande bra ut. De fåtalet slagsmåls-scener var dåligt koordinerade, slagen som utdelades var ganska långsamma och ljudet som man hörde när ett slag eller en spark "träffade" lät mer som en tappning på mikrofonen än ett träff på en medmänniska (eller något med samma konsistens). Något som jag snabbt la märke till var att det till stor del bara var karaktärer som befann sig några meter från kameran som pratade, och om de gick lite längre ifrån den så höjde de rösten, antagligen för att det skulle höras när man spelade in. Ju längre bort något som lät var desto lägre var ljudet, ibland hördes inget alls.

     De flesta versioner som finns idag är grovt redigerade, för att bättre lämpa sig för den censur som var i kraft 1957. Med detta så gissar jag att t.ex. en del nakenscener kan ha klippts bort, de enda som lämnats (åtminstone i den version jag såg) var att man får se Brigitte Bardot ligga och sola på mage i början av filmen, och så kan man skymta hennes nakna kropp bakom en halvt genomskinlig drake (en så man flyger med ett långt snöre). Så jag skulle kunna tänka mig att en del lättklädda scener kan ha klippts bort,.

     Men som sagt de lyckades bra med vad de hade att tillgå, så tycker man om franska 50-talsfilmer och/eller filmer från franska nya vågen så kommer man nog gilla den här.

     Tydligen ska det ha stått på affischen "And God created woman... but the devil invented Birgitte Bardot.".

Jag ger "Et Dieu... Crea la femme" betyger 5 / 10
Speltid: 1 tim 35 min

#4 The Social Network (2010)

Mark Zuckerberg blir förfrågad av tre äldre collegestudenter att starta en dejtingsida för Harvard-studenter. Genom detta får han idén till ett helt nytt socialt nätverk, "The Facebook". Meningen var att man skulle ta hela upplevelsen med college och föra ner det på internet.

Hur bra kan en film om Facebook bli? Ja,  här lyckades de iaf. Jag tycker att valet av Jesse Eisenberg som herr Zuckerberg var ett bra ett, han har enligt min mening den lite socialt obekväma känslan som gör att han passar så bra i den här rollen, han kan verkligen spela lite av en skitstövel och samtidigt inte verka medveten om att han är det. I övrigt ser resten av roll listan rätt bra ut den också. Lite förvånad blev jag över att Justin Timberlake fått en roll, han verkar ha fått rätt mycket uppmärksamhet som skådespelare de senaste fem åren (av 19 filmer totalt är han inne på sin 14e film bara de senaste fem åren), men men musik-pengar är väl inte allt här i världen...

     Annars var filmen rätt intressant, det var spännande att se hur Facebook kom till, eller iaf den ena ur orginal-duons synsätt på hela händelseförloppet, jag är osäker på vems av dem är, men jag tror att Eduardo Saverin kan ha kommit med pointers (jag kan mycket väl ha fel, det kanske inte ens är någon av dem, det var bara något jag hörde när filmen hade premiär). Jag har läst någonstanns att Mark var förvånad över vad de fokuserat på att få rätt i filmen; hans klädval, varenda klädesplagg som Jesse har på sig ska tydligen finnas i herr Zuckerbergs garderob. Medans film-Marks anledning till att skapa Facebook (att få tjejer) inte stämmer överens med den riktigas motivation (bara det rena nöjet av att få skapa något).

Jag ger "The Social Network" betyget 7 / 10
Speltid: 2 tim

#3 the good shepherd (2006)

Nyligen examinerad från collage, blir Edward Wilson upptagen i CIA. Han för med sig ändring och hans metoder tas in och blir standard. Hans tvingas ständigt välja mellan livet inom underrättelsetjänsten och sin familj, denna stress sätter snabbt sina spår på familjelivet. Allt eftersom lär han sig vad hans gamla lärare menade, när han sa att man är lyckligt lottad om man kan finna någon att lita på. Efter den misslyckade invasionen av Cuba 1961 förstår han att livsviktig information har läckt ur organisationen, men vem är läckan?

Till en början blev jag ganska förvirrad, för att filmen börjar närmare slutet av historien, och man får inte sitta och halvsova när man ser den, då kommer man troligen inte förstå speciellt mycket. De hade lite av en tendens att hoppa i tiden, inte överdrivet mycket, men ändå tillräckligt för att man måste hänga med för att hänga med. Ett tips om man har tappat bort sig lite i vilken period de befinner sig; håll koll på vilka glasögon han har på sig. I sina yngre år har han ett par mindre runda medan han framåt 60-talet har ett par hornbågade på sig.

    Men jag gillade den, helt klart värd att se. Huvudrollsinnehavaren Matt Damon gjorde enligt mig en riktigt bra prestation, likaså hans motspelarska Angelina Jolie. Det finns de som inte tycker om Matt och många associerar honom med den efterblivna repliken "Matt.. Damon.." (från Team America (2004), från av skaparna från South Park (1997), visst det är en rolig replik, men jag kan inte påminna mig nu att han gjort någon roll speciellt dålig, och dessa förväntningar höll han även i den här filmen som den misstroende spindeln i nätet.

     En bit in i början när man för första gången får se Edwards engelsklärare (Michael Gambon), så tänkte åtminstone inte jag mer än "jaha, en gammal gubbe som lärare, oj vad förvånande", men sen börjar han prata och jag fick direkt en flashback från bl.a. Harry Potter and the Prizoner of Azkaban (2004) (och alla filmerna efter den) och allas vår favorit-rektor Dumbledore. Det var lite konstigt att höra rektorn, men se en gammal man utan det stora vita skägget.

Jag ger "the good shepherd" betyget  7 / 10
Speltid: 2 tim 47 min

#2 Underworld (2003)

I flera hundra år har det pågått ett krig mellan sofistikerade vampyrer och brutala varulvar. Vampyrkrigaren, eller en sk. "Death Dealer", vid namn Selene upptäcker mest på chans upptäcker hon att några av varulvarna i staden förföljer människan Michael Corvin, och att de verkar ha en mystisk plan som har med Michael att göra. Trots att hon vet att hon inte borde, så kan hon inte hjälpa att hon känner sig bunden till honom, och hon gör allt i sin makt för att hålla honom ifrån varulvarna och deras underliga planer. Men detta kan ge oanade konsekvenser, för båda raserna...

Jag tycker att det här är en bra vampyr-film, den håller någorlunda på legenderna, men tillför samtidigt något nytt; t.ex. sin version om hur vampyrer och varulvar blev till och varifrån fiendeskapen de emellan härstammar.

     Den populära vampyren idag (då tänker jag inte på Edward Cullen) tycker jag alltid verkar vara en mer reslig och rätt högdragna arroganta rasen, jag tänker ofta på alver när jag ser dessa. De är troligen därför det ofta väljs slankare och vackrare skådespelare till vampyrroller, iaf till de lite viktigare individerna, så är det även gjort till den här filmen; vackra Kate Beckinsale springer större delen av filmen omkring i en tajt läderdräkt, korsett och högklackat. Jag har aldrig haft en smitade läderdräkt på mig, men är det något som att ha ett par trånga jeans på sig så måste det vara ganska osmidigt, men å andra sidan springer ju ganska många hjältinnor  (och även en del hjältar) omkring i dessa utstyrslar, så så jobbigt kan det ju inte vara. Däremot förstår jag mig inte på varför hon ska ha högklackat filmen igenom, förutom för att det ska se sexigt ut, det måste vara jobbigt att springa så mycket som hon gör i 0,5 dm-klackar och sparka upp alla dessa låsta dörrar.

     Eftersom det handlar om kriget mellan varulvar och vampyrer så får vi ju se ett och annat slagsmål, de är kanske inte de bästa i filmhistorien, men det ger iaf mig ett leende på läpparna när man kan se att slagsmålen är iscensatta, hur t.ex. ett slag i ansiktet inte träffar på riktigt. I övrigt är skådespelet helt klart godkänt, och vill ni se lite roligt minspel ska ni hålla utkik efter Bill Nighy, jag skrattar lika mycket varje gång de scenerna kommer. Varuldvarna tycker jag ser rätt klumpiga ut och när de springer på väggar och i taket påminner de mer om när man håller upp en mindre hund i luften och den försöker simma.

     Jag tycker absolut att Underworld är värd att se, den har något för de flesta: Högklassiga vampyrer och smutsiga varulvar, vackra kvinnor och farliga män, ytterligare synvinklar på legenderna och mycket mera.

Jag ger "Underworld" betyget 8 / 10
Speltid: 2 tim 1 min

#1 Zodiac (2007)

En serieteckanre på en av San Fransiscos nyhetstidningar blir helt besatt av att jaga och lösa mysterierna som omger Zodiac-mördaren, vilket driver hans fru smått till vanvett, speciellt när barnen dras in i efterforskningarna.

     Det här är helt klart en av mina favorit thrillrar nu mera, jag rekommenderar den varmt. Jag hade inga som helst förväntningar inför filmen när jag satte mig i biografen för att se den (vilket var lite av meningen, ville gärna hålla ett öppet sinne för vad som komma skulle, och det lönade sig). Jag blev glatt överraskad över vilka de tre större rollinnehavarna var Jake Gyllenhaal som serietecknaren, Robert Downey Jr. som journalist och kollega till Jake på tidningen, samt Mark Ruffalo som den utredande poliskdetektiven. Alla tre gör alldeles utmärkta prestationer. Mark tycker jag passar som polis och typ förortspappa, och här träffade de verkligen mitt i prick, enligt mig. Robert gör ytterligare en roll som en ganska egocentrisk person, som inte älskar någon mer än sig själv, väldigt bra. Visst han gör de flesta roller han tar sig an bra, men jag har alltid tyckt att han passar lite extra bra i den här typen. Till sist Jake, finns inte mycket att säga, han gjorde sin roll bra, som han alltid gör, inga besvikelser där inte.

     En sak som kan vara ganska bra med just den här filmen är att man inte behöver sitta och koncentrera sig på att försöka lista ut vem seriemördaren är. Vet man lite om vad filmen handlar om så vet man därför troligen också att den är byggd på verkligheten, och vet man detta så vet man kanske också att de aldrig fångade Zodiacmördaren, vilket medför att det skulle se rätt dumt ut om de förde in ett "lyckligt slut" där de fångar filmens skurk. Vet man då allt detta så kan man bara sitta och njuta av bra skådespel och en allmännt bra film.

En liten parentes jag bara måste berätta som hände när jag satt och såg filmen i skolan är att när vi kommit ungefär en tredjedel in i filmen och vi får se en kvinna sitta i passagerarsätet i vad vi kan gissa är mördarens bil, så går brandlarmet i Filmhuset. Först trodde jag att det var i filmen det halvdova ljudet kom ifrån, men sen började en röd saftblandare lysa, då förstod vi att det var i verkligheten det tjöt. Men smått komisk händelse hur som. Det var för övrigt bara ett falsklarm och absolut inget allvarligt.

Jag ger "Zodiac" betyget 9 / 10
Speltid: 2 tim 37 min

Filmstaden Bergakungen, Göteborg, Sverige

Jag besökte idag Filmstaden Bergakungen i Göteborg. Det första man möts av är en enorm glasfasad som vetter ut mot vägen, men det mesta av biografens ca 10.000 kvm ryms inne i berget under Burgårdsparken. Den inhyser förutom sina 13 vanliga salonger även en VIP-salong med 18-årsgräns.

Bergakungens 400 kvm stora glasfasad

Bergakungens foajé

Jag fick gå in till salong 1 efter att den pågående filmen "Spy Kids 4D" precis slutat. När jag kommer in i salongen håller folk fortfarande på att ta sig ut, och folk är lika skitiga av sig här i Göteborg som uppe i Stockholm, det ligger nog nästan mer popcorn och skräp på golvet än i papperskorgarna när folk gått ut.

     Hur som helst, när alla gått så går jag och tar några bilder både framifrån på scenen, och sen bakifrån vid utgången bakerst i salongen. Under mitt fotande avvisar jag först några ungar som vill komma in, och sen en äldre farbror med sitt barnbarn (?), eftersom personalen ännu inte varit inne och städat...

Salong 1

In till baren släpps man en timme innan filmen börjar, för lite mingel och drickande. Baren sköts av någon från caféet på neder våningen, men det finns självklart en riktig SF-arbetare på plats. Det finns bekväma barstolar som omger den runda soffan man först stöter på när man går in. I resten av rummet finns det 3 bord med tillhörande vita skinnstolar.

     När man kommer in i salongen får man först ta för sig av en popcorn och en dricka som ingår i biljetten. Väl där inne så finns det 44 stycken breda, justerbara skinnfåtöljer med mycket benutrymme, mellan varje fåtölj finns ett litet bord där man kan ställa sin dricka (eller om vad man nu vill ställa där).

Jag fick efter mitt foto besök i 1:an komma upp till baren i VIP-salongen. Väldigt mysig stämning måste jag säga. Jag tog några bilder från olika vinklar och sen satte jag mig och pratade med hon som jobbade där uppe idag (jag fick även ta för mig av godiset i skålarna som stod på borden), eftersom det forfarande var film igång där inne.

     När klockan slår slut på film, så går hon snabbt och städar, så att jag sen kunde ta lite bilder på en ren salong. När jag fotat klart provsatte jag en fåtölj, den var grymt skön. Jag rekommenderar att man besöker VIP-salongen, om det går en film man vill se. 230 kr kan låta mycket, men det är samtidigt härlig komfort och man får dricka alkohol (om man nu tycker det är roligt).

Baren till VIP-salongen

Baren till VIP-salongen

VIP-salong

"Sticky Fingers" som borde vara "Sticky Lock", så att man inte kommer in...

Om ni någonsin åker till Göteborg, Sveriges framsida enligt vissa och baksida enligt andra, vad ni än gör gå inte på rockbaren "Sticky Fingers"!

Jag och 2 kompisar kommer dit under kvällen 16e september, som bara råkar vara min födelsedagskväll. Vi kommer in och första intrycket, iaf för mig, var "hög musik, men aja, den verkar vara som typ alla krogar" så inget märkvärdigt. Vi kommer upp till den lite övre våningen och sätter oss vid ett av de tre reserverade borden vi har vid resten av vårt sällskap som kommit dit tidigare.

Jag slår mig ner, tar en snabbare titt på menyn och finner ganska snabbt det jag vill ha, en sk. "Sticky Steak" (entrecote med bearnaisås och pommes) och hon bredvid mig beställer en toast (vet inte riktigt vad den hette). Nu är klockan 21:44. Omkring 22 så börjar en "servitör" komma ut med mat, en mer förvirrad person som inte vet vad han gör får man leta efter. Det visar sig vara fel beställning, men en i mitt sällskap får äta hamburgaren hur som helst, och mer mat trillar in allt eftersom från denna vilsna människa. En av de tidigare var faktiskt hon som satt bredvid mig (även om han sprang omkring med maten ett tag och fattade inte vem som skulle ha den), hennes toast var bränd (och inte ens den bar sortens bränd, utan den var till stora delar svart) och innehöll skinka och tror det var nån grönsak med där (typ en tomatbit kanske) men inte ett spår av någon ost, hennes pommes som var till toasten var knappt fis-ljumna, det var som att de legat framme i 20 minuter (och det är inte en överdrift) innan hon fick ut dem.

När klockan blir typ kvart-tjugo över så ser jag hur en nyanländ grupp ungdomar går fram till baren och beställer mat och jag säger till folket omkring mig: "nu ska ni få se när de där får sin mat före jag får min". Klockan fortsätter gå och jag får fortfarande inte in min mat och inte heller får vissa andra det. Vi säger till både en av bartenderns och han som ska föreställa servitör; bartendern säger otrevligt att han inte kan lämna baren och servitören blir typ upprörd över att jag beställt mat och vill ha den. Jag säger till honom en gång till vid 22:38 (dvs första gången han inte sprungit förbi och man faktiskt hunnit stoppa honom under de senaste 15-20 minutrarna) och han säger med otrevlig stämma "Ja, om bara 3-4 minuter!".

När klockan slår 22:53, då kommer han ut med min mat, den är förvånande nog varm, men ganska smaklös och såsen (som det stod i menyn skulle vara bearnaisås) smakade väldigt surt. Jag tittar över till den gruppen som beställde ca 30 minuter efter mig; de har fått in sin mat (vilket hände efter 15 minuter), ätit upp sin mat och håller på att avsluta en side-order! Vad var det jag sa!

Det spelades även ett live-band under kvällen, vilket vissa tycker kan vara trevligt, men det var nog inte många som tyckte att det här var bra; det var bokstavligen bara en massa skrik och bröl i högtalarna (och det säger jag inte bara för att jag inte tycker om musik), det var många andra som sa samma sak. Under denna plågsamma stund fick vi alla sitta tysta, för det gick knappt ens att skrika konversationer under stora delar av live-spelningen.

När jag ätit upp min mat, så tar jag med mig kvittot till första bästa bartender och vill klaga lite på servicen. Jag frågar varför det tagit så lång tid och varför gruppen som beställde långt efter mig fått in sin mat och ätit upp den innan jag fick in min. Han missuppfattar mig och går ut i köket för att prata med kocken (vilket jag iofs uppskattar att han gör, när den andra bartendern vägrade, när det var samma mängd människor vid båda tillfällena). Han kommer ut igen och berättar att kocken säger att rätten jag beställt är slut men att han kan erbjuda något annat istället (allt annat vad ca 30 kr billigare och inte ett knyst om att jag ens skulle fått tillbaka mellanskillnaden). Efter att jag vänligt förklarat att jag redan fått och ätit maten ursäktar han krogens inkompetens med:

- Det här är ingen restaurang och de serverar endast mat för att de måste (varför då ha 15-20 olika rätter kan man ju då fråga sig? varför inte bara 3-5 lättare toast eller liknande?)

- Det tar så lång tid det tar och det har inte varit så stor efterfrågan på mat som det var i kväll (men det var till en början bara vårt sällskap som beställde mat).

- Han som står i köket är dum i huvudet och inte hör hemma där (varför står han då där? är ju något annat man kan fråga sig)

Så jag kan säga att min födelsedag som varit bra under hela dagen, med fint väder och underbart sällskap, förstördes av denna usla service och jag var grymt besviken på avslutet av dagen. Men stort tack till alla er som spenderade min födelsedag med mig, ni är guld värda!

För att sammanfatta kvällen, så vitt jag vet, på 17 personer så fick:

1, kall mat

1, vänta i en timme

1, två hamburgertallrikar som var fel

Jag, vänta i 70 min

2, fel kyckling efter ca två timmar, pengarna tillbaka, gratis drinkar och till sist rätt kyckling

Resten, vänta ca 45 min