måndag 30 april 2012

#174 Danny the Dog (2005)

En man, uppfostrad att bete sig som en hund, flyr från sin tillfångatagare för att starta ett nytt liv, som försöker återta honom pga hans ovanliga kampsportsförmågor som utlöses när han är okopplad.

Hans liv är så hemskt, hur Uncle Bart behandlar honom. Hur Bart skyller på honom och skäller ut honom, att det var hans fel att han inte ingrep när Bart och hans kompanjoner blev misshandlade i juvelbutiken, det är ju inte hans fel hur han blivit tränad; kopplad = lugn och sansad, okpplad = death and destruction, därför blir man väldigt nervös när han för första gången får halsbandet avtaget efter sin frigörelse. Men när han efter bil"olyckan" blir fri och han helt plötsligt får prova på nya saker blir man så lycklig av att se honom så exalterad över alla sina nya upplevelser, t.ex. hans första provsmak av vaniljglass eller första gången han plinkar på ett piano.
     Skådespelet är helt exceptionellt. Jet Li spelar denna oerfarna mänskliga attackhund så bra, hans koreografi med kampsport är som alltid helt fenomenal och hans skådespel som någon som provar på nya saker och tycker om det är så fint. Morgan Freeman ger oss som vanligt vad vi förväntar oss, en riktigt bra föreställning, och Kerry Condon som hans dotter gör även hon ett fint framträdande. Till sist så måste Bob Hoskins nämnas, master of the leash, spelar den hänsynslösa lånhajen riktigt bra, finns inte mycket mer att säga.

Jag ger "Danny the Dog" betyget 9 / 10
Speltid: 1 tim 43 min

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar