måndag 15 oktober 2012

#279 Dungeons & Dragons: Wrath of the Dragon God (2005)

Hundra år efter att Damodar besegrades kommer han tillbaka som odöd för att försöka väcka Nightdragon från dess djupa sömn och återigen försöka erövra världen.

Skådespelet är ganska bedrövligt, i princip den enda skådespelaren man finner nöje över att se i bild i den här filmen är statisten som står bakom ledaren över magikerna i början, efter det att Berek och Melora kommit tillbaka efter att ha sett den sovande draken, hans prestation är den roligaste för att han bara sticker fram sitt huvud från bakom folks axlar med ansiktsuttryck av efterblivenhet. Vissa effekter och animationer är helt okej, medan andra ser riktigt bedrövliga ut. Men inte ens så mycket väntar man sig när man sätter sig för att se filmen.
     Nim tar i en scen fram en flaska med magsyra från en lila mask och säger "Stomachacid of a purple worm, will eat thru anything", men vad man inte verkar ha tänkt något speciellt på är att om nu den här magsyran äter sig igenom vad som helst, borde den inte äta sig igenom flaskan den befinner sig i då? När partyt senare kommer ner och ska ta sig förbi elektricitetsfällan "dör" figurinen av duvan när den endast flyger över, men när man hoppar från säker platta till säker platta händer ingenting (om man inte försöker hoppa "för tidigt" till andra sidan).

Jag ger "Dungeons & Dragons: Wrath of the Dragon God" betyget 4 / 10
Speltid: 1 tim 45 min

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar