En ung man upptäcker att hans far var från en annan dimension och att han är nyckeln i användandet av en kristall som kan vara en avgörande faktor i ett krig som sträcker sig över dimensioner.
En science fiction med potential att kunna bli något bra, dock utnyttjades inte denna potential fullt ut. Handlingen som blev resultatet är väldigt förutsägbar, man kan redan i början säga hur filmen kommer sluta (bortsett från att hjältarna självklart kommer att vinna) och det är väldigt mycket som man sett tidigare. Skådespelet var inte speciellt bra, det var i stort ingen riktig känsla bakom spelandet, det ser ut som att de försökt få fram lite autentiska känslor men att det inte gick överdrivet bra och att de inte helt bryr sig. De hade sina glänsande ögonblick, men dessa var färre än isbjörnarna på sydpolen. Koreografin i de många slagsmålsscenerna var fruktansvärd, det var allt för vanligt att huvudkaraktärernas motståndare springer fram, eller om de redan är framme, ställer sig och väntar på att bli slagna, sparkade eller omkullkastade. Resultatet som kom av detta var okej, men inget mästerverk som är ett måste att se.
 |
| Jag ger "Crossworlds" betyget 5 / 10 Speltid: 1 tim 30 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar