James är den nya talpedagogen på en skola för döva. Han faller snabbt för Sarah, en före detta student som hellre valde att stanna på skolan än att bege sig ut i den stora vida världen...
En väldigt berörande film. Man får en lite större inblick i de dövas liv, även om man får följa historien ur James perspektiv, det är endast under en kort scen som man får följa ur Sarahs perspektiv, det är när hon simmar ensam i en simbassäng. En väligt vacker film, men man ska vara förberedd på att få gråta lite (åtminstone om man har en tendens att kunna göra det till film).
När James och Sarah befinner sig på sin första dejt, när de gått upp för att dansa, men istället står och pratar tecken på dansgolvet så kan man se ett par i övre medelåldern, och åtminstone mannen i det paret stirrar något fruktansvärt på Sarah, som om hon vore någon underlig men läskig varelse han aldrig sett förut. Kom igen gubbe, var lite diskret iaf, om du nu ska stå och stirra.
Något väldigt ofattbart är hur vissa familjemedlemmar kan bete sig mot andra i sin egen familj. Hur kunde Sarahs syster stå ut med sig själv efter att ha varit en typ pimp åt sin yngre döva syster. Hålla en lista över i vilken ordning alla hennes manliga kompisar, och säkerligen andra också, skulle få ha sex med Sarah. Stackars barn!
Jag ger "Children of a lesser God" betyget 8 / 10 Speltid: 1 tim 59 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar