fredag 23 december 2011

#78 The Bourne identity [2] (1988)

En medvetslös man spolar i strand i en liten fransk stad. När han vaknar har han inget minne av något som hänt tidigare, han vet inte ens vem han är. Men genom att följa ledtrådar börjar det sakta gå upp för honom...

En hyfsat bra gjord film, spännande, men det förekommer inte överdrivet mycket action. Ljudet i filmen känns rätt ytligt, det kan ju bero på att det är stereoljud och att filmen är gjord för TV, och hela filmen känns väldigt 80-tal, troligen för att den är gjord 1988.
     I den här filmen får man reda på ganska mycket av Jason Bournes bakgrundshistoria, var han kommer ifrån och varför alla är ute efter att döda honom. Jag kan inte säga hur pass den följer boken den är baserad på, eftersom jag inte läst den.

Om man inte visste det innan, så är det en film i två delar på 90 minuter vardera. 

Jag ger "The Bourne identity" betyget 5 / 10
Speltid: 3 tim 5 min

torsdag 22 december 2011

#79 The Bourne identity [3] (2002)

En fiskebåt hittar en natt en man de tror är död flytandes långt ut till havs, mannen är skjuten två gånger i ryggen, men det visar sig att han lever. Mannen har inget minne av vem han är, men han har kunskap som verkar sitta i benmärgen. Snabbt upptäcker han att han är jagad, och att det finns folk som försöker döda honom. Nu använder han alla medel för att försöka lista ut vem han är och vad "Treadstone" är för något...

Helt klart mer av en actionfilm än sin namne från -88.Även fast båda filmerna är baserade på samma bok, så är det egentligen bara grundhandlingen som är densamma: Man utan minne, men med stora kunskaper i dödande, jagas av Treadstone, slår följe med kvinnan Marie, i början är han i Schweiz, men till större delen befinner de sig i Frankrike, främst Paris. Men här finns det ingen man som heter Carlos, och Jason är här en "osynlig" lönnmördare, inte bara en poser.
     Matt Damon gör en bra prestation, han passar definitivt för den här sortens roll, åtminstone för just den här rollen. Han har lite av ett soldatigt utseende, iaf när han ska jaga rätt på mannen utanför Paris, på fältet. Hur som helst en tuff film, rekommenderas för de som tycker om action och lite mysterium inblandat i kakan.

Jag ger "The Bourne identity" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 59 min

söndag 18 december 2011

#77 The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader (2010)

Lucy och Edmund Pevensie återvänder till Narnia, tillsammans med deras kusin Eustace. Där möter de snabbt upp med kung Caspian för en färd över de outforskade haven bortom the Lone Islands, ombord det kungliga skeppet Dawn Treader. De stöter på många oväntade varelser och händelser, innan de når världens ände.

Liksom den senaste filmen har de skippat många delar som är mer eller mindre viktiga för historien, men allt som allt är det en bra film med mycket spänning, lite komedi och många vackra platser.
     Ett sak de inte tagit upp är bl a att duffelpudsen, dvs de enfotade varelserna hos trollkarlen, i själva verkat var dvärgar från början, det är något de bara "glömde" nämna. Något annat de inte verkar ha tänkt helt och hållet på är att telmarinerna inte höll på med sjöfart innan Caspian X ärvde tronen, eftersom de länge varit rädda för vatten. Så varför Lucy säger att skeppet i målningen ser väldigt "Narnian" ut är något av en gåta, eftersom de inte haft några skepp att tala om på typ 1000 år, iaf som Pevensie-syskonen sett skymten av, de har ju bara sett en roddbåt under äventyret då de först mötte Caspian.
     Draken som är med är till största delen bra, men varför har den två stora, spetsiga öron för? Drakar har inte utåtstående öron, drakar har precis som reptiler endast öronhål. Det var lite av en besvikelse, men i övrigt var den bra gjord.
     Aslan börjar verkligen se gammal ut nu. Han verkar ha antagit en lite gråare nyans i pälsen. Han var mycket vackrare i de två första filmerna, när han hade en mer gyllene nyans på pälsen.

Jag ger "The Chronicles of Narnia: The Voyage of the Dawn Treader" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 53 min




#76 The Chronicles of Narnia: Prince Caspian (2008)

Syskonen Pevensie blir kallade tillbaka till Narnia, där de hjälper till att rädda landet från en ond kung och återinföra den rätta arvingen på Narnias tron, prins Caspian.

Inte fullt lika bra som första filmen, om inte minnet helt sviker så följer de inte boken fullt lika långt i den här filmen, det är en del avsnitt de bara skippar helt och hållet trots eventuell relevans till historien. Men det var fortfarande en spännande film, som troligen kan uppskattas av många.
     Det finns troligen tre skäl till att smyg attacken på Telmarinernas borg misslyckades: Först att Edmund står och lallar med sin ficklampa, så att han tappar den till våningen nedanför där en soldat plockar upp och fipplar med den. För det andra när Caspian viker från planen för att inte göra något alls mot Miraz. Och för det det tredje, när Peter vägrar inse att det börjat väldigt dåligt och troligen inte kommer gå bättre, eftersom larmet går och hela borgen är vaken, varför inte bara inse att planen misslyckades och retirera medan de fortfarande kunde, då kanske fler hade överlevt. Dumma korkade pojke!

Jag ger "The Chronicles of Narnia: Prince Caspian" betyget 7 / 10
Speltid: 2 tim 30 min

lördag 17 december 2011

#75 Employee of the month (2006)

När han hör talas om att den nya tjejen diggar ambitiösa män som blir månadens anställda, så tar sig slapphäcken Zack sig i kragen och finner snart sig själv i en kamp med sin rival, den ambitiösa medarbetaren Vince.

Kille som tar sig samman bara för att få komma innanför byxorna på den snygga tjejen, hon får reda på det efter att han insett att han älskar henne och hon blir såklart jättearg, sen blir allt bra igen i slutet. Oj, beskrevs den här filmen eller typ alla andra romantiska komedier som utspelar sig i nutiden..?
     Rätt klyschig och det är mycket som man sett tidigare, men det är ändå väldigt rolig film. Det är för det mesta bra skådespel, och det är ganska svårt att få sceneriet fel (de är trots allt nästan bara i köpcentret).
     De har tagit med några ganska roliga element i beräkningarna: den näst intill blinda kompisen som knappt kan se sin egen hand framför sig (troligen pga glasögonen han har på sig, där kan man snacka om flaskbottnar), och förhållandet mellan Vince och Jorge, som även det kan sätta ett och annat leende på ens läppar.

Jag ger "Employee of the month" betyget 6 / 10
Speltid: 1 tim 43 min

#74 The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe (2005)

Fyra barn reser denom en garderob, till det mystiska landet Narnia. Där får de lära sig om sitt öde att fria Narnia från den onda häxan, med hjälp av ett legendariskt lejon.

En rätt bra film om man tycker om fantasyäventyr, om jag inte minns helt fel så följer filmen även boken ganska bra. Det är fantastiskt hur de fått med alla mytomspunna varelser, och även detaljer kring dessa.
     Något som däremot kan förbrylla en del är hur snabbt de lär sig hantera sina vapen, främst Peter. På vad som antagligen bara är några få dagar, som mest, så lär han sig att slåss med svärd, iförst rustning, mot en väldigt skillad svärdskämpe, drottningen. Hon slåss ju dessutom inte bara med ett svärd, som Peter, hon slåss med två, vilket kräver än mer träning. Inte nog med att han blir svärdsmästare på ett par dagar, han lär sig dessutom att kasta spjut, och träffa en flygande varelse många 10tal meter upp i luften. Killen måste vara något slags supergeni.
     Sen har vi Edmunds uppförande, verkligen inte okej. Inte nog med att han förråder Tumnus och sin familj, han gör det för godis. Det måste vara något slags rekord i dum och dålig anledning till att förråda någon. Visst, han blir lovad tronen över Narnia också, men det är ju främst de turkiska konfekterna han gör det för.

Jag ger "The Chronicles of Narnia: The Lion, the Witch and the Wardrobe" betyget 7 / 10
Speltid: 2 tim 23 min)

fredag 16 december 2011

#72 Children of a lesser God (1986)

James är den nya talpedagogen på en skola för döva. Han faller snabbt för Sarah, en före detta student som hellre valde att stanna på skolan än att bege sig ut i den stora vida världen...

En väldigt berörande film. Man får en lite större inblick i de dövas liv, även om man får följa historien ur James perspektiv, det är endast under en kort scen som man får följa ur Sarahs perspektiv, det är när hon simmar ensam i en simbassäng. En väligt vacker film, men man ska vara förberedd på att få gråta lite (åtminstone om man har en tendens att kunna göra det till film).
     När James och Sarah befinner sig på sin första dejt, när de gått upp för att dansa, men istället står och pratar tecken på dansgolvet så kan man se ett par i övre medelåldern, och åtminstone mannen i det paret stirrar något fruktansvärt på Sarah, som om hon vore någon underlig men läskig varelse han aldrig sett förut. Kom igen gubbe, var lite diskret iaf, om du nu ska stå och stirra.
     Något väldigt ofattbart är hur vissa familjemedlemmar kan bete sig mot andra i sin egen familj. Hur kunde Sarahs syster stå ut med sig själv efter att ha varit en typ pimp åt sin yngre döva syster. Hålla en lista över i vilken ordning alla hennes manliga kompisar, och säkerligen andra också, skulle få ha sex med Sarah. Stackars barn!

Jag ger "Children of a lesser God" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 59 min

torsdag 15 december 2011

#71 The Pink Panther (1963)

Den klumpiga polisinspektören Jaques Clouseau jagar "the Phantom", en ökänd juveltjuv vars identitet och utseende är helt okänt - inte bara det, den agerar rakt under Clouseaus näsa...

Riktigt rolig film, och rosa panterns första. Historien är inte bara kring en polis på jakt efter en skurk, det är även kring ett diffust mångkantigt kärleksdrama, det är vänslandes hit och dit, och den enda som inte förstår något är som vanligt Clouseau. Gillar man lite typ slap-stick komedi, så kommer man tycka om den här.

Jag ger "The Pink Panther" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 55 min

#70 Die Hard (1988)

New Yorks polisofficer John McClane ger en grupp terrorister en dos av deras egen medicin, när de har tagit gisslan i en kontorsbyggnad i Los Angeles.

Det här ska vara en av de bästa filmerna någonsin gjorda, ur ljud-synpunkt. Det finns de som inte helt håller med i detta, vissa tycker att det är den bästa filmen någonsin gjord, punkt. Debutfilmen för både Bruce Willis och Alan Rickman, och man förstår varför de får många stora roller efter den här filmen, riktigt bra jobbat killar! Riktigt bra action film, rekommenderas varmt för alla Willis-fans.
     Om någon anropar på en nödfrekvens på radion, stressar säger att det befinner sig terrorister i en byggnad och de håller gisslan, borde man inte bli lite fundersam då? Men om man nu inte blir det med en gång, borde man åtminstone inte förstå att något är fel när man plötsligt hör massor med skjutvapen avfyras i bakgrunden? Poliserna i växeln som tar emot McClanes nödrop är ju inte speciellt bra på sitt arbete, med tanke på hur hon agerar när hon tar emot det. Det värsta är ju dessutom att det finns sådana människor i nöd-växeln på riktigt också. Fy skäms!!

Jag ger "Die Hard" betyget 8 / 10
Speltid: 2 tim 11 min

tisdag 13 december 2011

#69 Casablanca (1942)

I den lilla staden Casblanca, i det oockuperade Afrika under det tidiga andra världskriget, träffar en landsförvisad amerikan en gammal kärlek, men detta med oförutsägbara komplikationer.

Det här ska vara en av tidernas bästa filmer, och efter att ha sett den blir man åtminstone inte besviken, en helt klart bra film. Skådespelarna gör bra ifrån sig, det är ett bra manus och dekoren ser väldigt bra ut.
     Det är lite spännande att det bara är diegetisk musik i början av filmen, omkring 30 minuter in i filmen, innan det börjar förekomma även ickediegetisk. Något annat roligt är den tjocka mannen med fezen, hur hans slips bara går ner på halva bröstet, det ser ju minst sagt lite lustigt ut.

Jag ger "Casablanca" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 42 min

fredag 9 december 2011

#68 Indiana Jones and the Last Crusade (1989)

Indiana Jones, tillsammans med Marcus och sin far, beger sig ut på jakt efter den heliga graalen.

Det är helt klart roligt att få se en blick in i hur Indy blev Indy. Hur han fick sin rädsla för ormar, varför han började bära hatt och piska, och en anledning till varför han blev arkeolog (och inte bara för att hans far var det). Först var det "Ark of the Covenant", sen var det tre heliga stenar i Indien, och nu är det den heliga Graalen, den bägare som Jesus själv ska ha druckit ur.
     En väldigt bra film, som rekommenderas varmt till alla fans av antingen Harrison Ford, Steven Spielberg, eller båda. Han ser verkligen ut att ha tänkt på allt, speciellt ur kultur synpunkt; främst nazisterna och amerikanerna (vilket iofs inte är så svårt, med tanke på att han är en).
     Något som han däremot inte gjort så snyggt är när Indy slåss med Julian Glovers karaktär (nazi-officeren) ovanpå pansarfordonet, när han ramlar ner på sidan och får tag på den söndersprängda kanonpipan så fastnar han med axelbandet runt pipan, hur fick han runt det? Och när han sedan tar sig upp på fordonet igen, hur kom han loss? Han Indiana Jones magiska krafter, och varför använder han isf inte dem till att finna och få tag på föremål och bekämpa nazisterna som han ogillar så pass mycket? Eller är det kanske Ford som har de magiska krafterna? Vem vet...

Med denna film fyller den här bloggen 100 inlägg, filmen valdes just därför att den innehar plats nummer 100 på IMDbs topp 250 lista över bästa filmer. Så, grattis bloggen till att ha blivit tresiffrig.

Jag ger "Indiana Jones and the Last Crusade" betyget 8 / 10
Speltid: 2 tim 7 min

torsdag 8 december 2011

#67 Der Blaue Engel (1930)

Pr. Rath är en högaktad lektor vid det lokala gymnasiet. En kväll går han in på krogen "Blaue Engel" för att rota ut sina studenter. Men där träffar han Lola, en sångerska, och hans liv kommer aldrig vara sig likt igen.

Vid första anblick verkar Rath vara bara en medelålders man, som älskar sin fågel. Men hans hushållerska måste vara en av de mest kallhjärtade människorna någonsin. När han står och sörjer sitt husdjurs plötsliga död, så kommer hon in och tar finken från honom och slänger in den i kaminen. Kom igen, låt mannen få sörja i en minut iaf!
     Hur kom det sig att många främst medelålders män, åtminstone förr och även vissa idag, använder sig av en sk "näsduk", dvs ett stycke tyg som de snyter sig i och sen stoppar tillbaka i fickan, snacka om en härd för bakterier och annat mysigt. Det måste ju även vara snuskigt att dels stoppa ner det snoriga tygstycket i fickan, och dels att sedan ta upp duken igen för att på nytt snyta sig.
     Något som var ganska fascinerande med den här filmen var förhållandet mellan dörrar/fönstar och ljudet på andra sidan. Så fort dörren/fönstret stod öppet så hörde man fullt tydligt allt ljud som kom från den andra sidan, men när dörren/fönstret sedan stängdes så slutade även ljudet helt abrupt. Way to go, ljudtekniker! (det var ju iofs precis i början av 30-talet och det var ju inte många år tidigare som ljudet först introducerats i själva filmen, men det är ju ändå en rätt intressant teknik). När vi ändå är inne på ämnet så kan man ju belysa det faktumet att den här regeln gäller genom hela filmen, utom vid en scen, när Raths klass gör uppror och är väldigt högljudda, då hörs det ut i korridoren och in i de andra klassrummen, trots att både fönstret och dörren är stängda.
     Något som, troligen inte bara jag, reagerade vid är att direktören för föreställningen i en scen ungefär mitt i filmen bär omkring på en levande kanin, i dess öron. Det kan ju inte vara bekvämt för den stackars kaninen, han byter lyckligtvis grepp om kaninen senare i samma scen.
     Något annat man kan se med lite skumma ögon på är att strax efter att han friat till Lola, så kallar han henne för "mitt barn". Någon som får upp ordet barnarövare i huvudet efter det här händelseförloppet?
     En inte överdrivet bra film, det känns som att den lovar mer i början än vad den levererar i slutet. Filmen visar verkligen hur Raths liv går, i hur filmen börjar som en komedi och sakta börjar i spiral gå neråt mot att bli en tragedi. Ingen film som kan rekommenderas.

Jag ger "Der Blaue Engel" betyget 4 / 10
Speltid: 2 tim 4 min

tisdag 6 december 2011

#66 Röda dagen (1931)

Dagarna innan den röda dagen lär Agnes och Stig känna varandra bättre, speciellt efter en natt tillsammans i en hiss som stannat mellan våningarna. Men när brodern och pojkvännen först möts uppstår det problem, så hur ska Agnes göra så att de inte kan skada varandra på den röda dagen?

En förvånansvärt rolig romantisk komedi från början av 30-talet. Tycker man om politik så får man här en smak av det mesta: såväl höger som socialdemokrat och såväl fascist som kommunist. Om man försöker göra en komedi, hur roligt kan det inte bli om man för ihop olika element som inte vill gå ihop så bra. Speciellt om en av de gemensamma faktorerna råkar vara en man som har lite lätt för alkoholen, och är en glad sådan. Får man chansen så borde man helt klart se den här, har svårt att se att man skulle ångra sig.

Jag ger "Röda dagen" betyget 6 / 10
Speltid: 1 tim 14 min

#65 Tinker, Tailor, Soldier, Spy (2011)

Tiden under Kalla Kriget, blir spionage-veteranen George Smiley tvingad ur sin pension för att avslöja en sovjetisk spion inom MI6.

Först och främst, se inte denna film om du känner dig aningen trött, dvs den avrådes från att se sent på kvällen. Den är nämligen väldigt förvirrande, ännu mer så än både Inception (2010) och Shutter Island (2010). Det är dock en helt klart spännande film, och även om den känns lite seg emellanåt, så borde man härda ut och se hela ända till slutet.
     Den utspelar sig både i nu och i dåtid, men det är svårt att hålla lite koll på vilket som är när. Ett sätt att göra det aningen lättare för sig är att se om Controll verkar vara vid liv, är han det så är det en tillbakablick. Flash-backsen är inte heller i ordning, utan det verkar mer som att skaparna har skrivit ett kort med varje dåtids-scen, lagt de alla i en skål och sen kastat ut dem på golvet och så som de hamnade där, så blev ordningen i filmen.

Jag ger "Tinker, Tailor, Soldier, Spy" betyget 6 / 10
Speltid: 2 tim 7 min

måndag 5 december 2011

#64 En gång i Phuket (2011)

Sven har precis blivit befodrad, men är egentligen helt utless på sitt liv. På en begravning får han ett annorlunda förslag; att han borde säga upp sig och resa bort.

En riktigt fin och romantisk komedi, helt klart bättre än sin föregångare, Sommaren med Göran - En midsommarnattskomedi (2009). Men Peter Magnusson är en rolig kille, så det passade sig bra att det var han som både skrev manus och spelade huvudrollen. Visst att den var aningen förutsägbar emellan åt, men den var riktigt rolig.
     Man kan ju dock få lite ångest själv om man ser den här och ser sig själv i rollen "Sven". Får man inte det, så blir man hur som helst väldigt sugen på att åka till ett varmt land och bara lapa sol på stranden, bada och se massor med fin djungel, eller varför inte försöka sig på lite klättring eller dykning...

Jag ger "En gång i Phuket" betyget 6 / 10
Speltid: 1 tim 45 min

#63 Immortals (2011)

Kung Hyperion är på jakt efter ett vapen som kan förstöra männskligheten och han vill släppa ut de sk titanerna ur sitt fängelse. Theseus är en dödlig, som valts ut av gudarna för att försvara mänskligheten och kämpa i deras namn mot Kung Hyperion.

Varför är människans historia fylld av så mycket brutalt och helt onödigt våld? Varför måste någon få för sig att han vill förstöra världen? Det är ju bara några frågor man skulle kunna tänka sig efter en sån här typ av film.
     Överraskande att se så pass många ansikten man känner igen i den här filmen, men främst att se Mickey Rourke som Kung Hyperion. Vissa gjorde bra ifrån sig, andra hade kunnat göra bättre.
     Phaedra gör ett verkligt konstigt val mitt i filmen, när hon vet att hon kommer förlora det som gör henne till vad och vem hon är. Visst att hon kanske inte vill ha den uppgiften gudarna har gett henne, men suck it up, det är det du är satt på jorden för att göra, och dina systrar offrar sig för att du ska komma undan med din förmåga. Varför ska alla med någon form av särskild förmåga alltid se det som en förbannelse, och aldrig som något bra? Det är ju alltid "Buhu, jag kan göra det här och det där... waah waah waah", se det som något bra, gör det bästa du kan med det och sluta gnälla! De flesta av oss har ju inte någon övernaturlig förmåga, och iaf vissa av oss skulle ju inte tacka nej om det erbjöds oss.
     Häftig film, och gillar man krig och blodståg och/eller grekisk mytologi så kommer man gilla den här. Här och där kan man märka att producenterna av 300 (2006) även gjorde den här.

Jag ger "Immortals" betyget 5 / 10
Speltid: 1 tim 50 min

#62 The Kiss (1929)

Irene är gift med en äldre affärsman, men älskar en yngre advokat. Han vill inte öka på hennes olycka genom att förstöra äktenskapet, hon är otroligt rädd för sin makes svartsjuka och vrede. De bestämmer sig för att skiljas åt och hon fördriver  sin tid med en vän till familjen, Pierre, som brukar rasta hunden och är förälskad i Irene. När Pierre ska åka till College så ber han henne om en enda avskedskyss, men vem ska gå in i just det ögonblicket, om inte hennes make med finansiära problem...

Det är ju bra att de avbryter sin affär, även om det redan är för sent för att inte längre kunna kallas otrohet. Den här kvinnan verkar verkligen ha fått helt fel uppfattning om hur saker och ting fungerar. Men det är inte bara hon som verkar ha fått saker om bakfoten, man kan ju undra hur rätt systemet fungerade under tidigt 1900-tal, om det verkligen var så konstigt som de visar här, eller om de har klippt bort en massa material ur slutet...
     Rätt bra skådespel, men det var ju i slutet av 20-talet så man ska ju inte vänta sig för mycket, Greta Garbo gjorde väl bland de bättre prestationerna, men även hennes var nog inte på topp i den här. Det ska vara en tidigt ljudfilm, men på den tiden kallade man tydligen den här sortens film för ljudfilm (dvs film med musik, men inget tal i själva filmen), sen fanns det även tal-film (dvs i de filmer där man faktiskt pratade). Ingen höjdarrulle precis, men det var samtidigt inte det värsta som gjorts.

Jag ger "The Kiss" betyget 4 / 10
Speltid: 1 tim 29 min

söndag 4 december 2011

#61 Dogville (2003)

En kvinna på flykt undan maffian, blir motvilligt intagen i en liten stad i Colorado. I utbyte går hon med på att arbeta för dem. När man kommer till staden för att leta efter henne, märker hon att deras hjälp har ett pris. Men hennes farliga hemlighet är aldrig långt borta...

En riktigt hemsk historia. Att se filmen en gång är att se den en gång för mycket. Det är inte nog med att de behandlar henne på ett fruktansvärt sätt ute i det öppna, vad de gör mot henne i skymundan är så hemskt att det inte går att prata om.Att de kunde låtsas vara så snälla i början och visa sig vara sådana ynkryggar som de visar sig vara, hur kan de leva med sig själva?
     Anledningen till att filmen ändå får ett så pass högt betyg som den får är pga av hur bra den är gjort. Handlingen må vara avskyvärd, men idén att spela upp hela filmen på en scen, med husen endast målade på golvet för att visa var väggarna går. Ljudet i filmen var även det väldigt snyggt arbetat med, om det t ex var någon som stod "utomhus" och pratade med någon "inomhus", så var ljudet inifrån mer dämpat än det som kom ifrån den som var utomhus. Likadant var det om kameran var fokuserad på att ta in t ex hela byn, så hörde man inte vad som sades inne i kyrkan. Allas skådespel var gripande bra, t o m barnen i filmen gjorde bra ifrån sig. Det var väldigt många välkända eller bara kända ansikten. Det mest överraskande var nog Stellan Skarsgård, inte ett väntat ansikte här....
     Jag kan inte påstå att jag skulle rekommendera någon att se den här filmen, för jag tyckte att den var alldeles för hemsk för att se, hade jag vetat vad den skulle handla om i förväg hade jag själv aldrig satt mig ner för att se den. En förvarning till alla er som läser det här, bara.

Jag ger "Dogville" betyget 6 / 10
Speltid: 2 tim 58 min

#60 Happythankyoumoreplease (2010)

Fångar en generations ögonblick, unga människor när de är på tröskeln till att växa upp, när de tröttnar på sin reflexiva cynism. Alla kämpar de för att lista ut vad som menas med att älska och att bli älskad.

En fin romantisk historia mellan tre par människor. Tre av de sju större rollerna är lite större namn, Josh Radnor, Kate Mara och Malin Åkerman. Tre av de återstående fyra har också varit med i en del, så man kan ju helt klart även känna igen de från andra filmer, Zoe Kazan, Tony Hale och Pablo Shreiber. Sist och minst är Michael Algieri, som knappt varit med i något alls. Helt klart en sevärd film.
     Men man kan ju definitivt undra hur Sam tänker när han behåller Rasheen så länge som han gör, han borde åtminstone ha ringt socialen om han nu inte vill gå in med honom till polisen. Men sen att ingen av alla hans nära heller gav honom förslag på hur han kunde gå tillväga, istället för att bara säga åt honom att ta itu med det hela tiden. Rasheen är ju lite konstig han också, eller snarare hans beteende. Visst att Sam verkar snäll och bry sig, men det är ju fortfarande en fritt främmande främling han träffat på tunnelbanan, i New York, kom igen liksom.


Jag ger "Happythankyoumoreplease" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 40 min

lördag 3 december 2011

The Scandinavian sci-fi, game & film convention

Jag och Jens tar tåget mot Centralen 09.29. När vi kommer till Centralen så kör tåget in till fel perrong, tycker vi, och så märker vi att tåget vänder och åker tillbaka igen. Jaha, tänkte vi och gick till rätt perrong. I väntan på tåget kom det fram en tjej och frågade om hon fick ta kort på Tintin, vilket var vad jag var utklädd till för mässan.
     Vi kom dit strax efter det att mässan öppnade, och de två köerna var massiva, det bådade inte gott ur trängselsynpunkt. Innanför kassorna mötte vi upp 2 kompisar till mig och begav oss sedan in i hallen, den kändes nästan tom. Det måste nästan ha varit för att allt folk stod ute i kö.
     Vi hinner inte gå mer än 30 meter kanske, innan vi träffar på den första andra som var utklädd med Tintin-tema. Det var en ur opiumkartellen i Pharaos cigarrer. Vi pratar lite med honom och helt plötsligt dyker Nestor upp, och han hoppar in i samtalet. Tyvärr var Nestor den sista Tintin-karaktären vi träffade på under dagen.
Tintin och Pharaos cigarrer
Nestor och Pharaos cigarrer


Nestor och Tintin




Vi gick vidare och tittade på en hel uppsjö av olika saker till försäljning, allt ifrån tröjor till affischer till små figurer. Vi hittade även en mindre vägg där det ställts ut föremål från filmer.
Nazi vapenlåda (Raiders of the lost Ark)
Föremål från Indiana Jones and the Temple of Doom, Alien och  Predator

Uniform använd av en soldat i V
Föremål från Star Wars, Indiana Jones and the last crusade, Terminator 2 och Raiders of the lost Ark
Plötsligt såg vi hur en massa folk vände sig om och tittade alla åt samma håll. Det var en procession av mestadels stormtroopers ledda av Darth Vader själv. En  prisjägare gick med en tillfångatagen wookie, Chewbacca!!
Imperie-processionen
När tågandet var över hittade vi väggen där kändisarna satt. Richard Gibson (Herr Flick, 'Allo 'Allo), Kim Hartman (Helga, 'Allo 'Allo), Billy Dee Williams (Lando Calrissian, Star Wars), Tom Skerritt (Captain Dallas, Alien), Michael Shanks (Dr. Daniel Jacksson, Stargate SG-1) och Billy Bryan (Marshmallow Man, Ghostbusters). 
Gibson och Hartman
Williams
Skerritt
Vi tog oss bort till till skådespelaren näst längst bort, herr Shanks, från vem jag fick min Stargate-box signerad.
Shanks
Hela boxen


"Mikael, Best Wishes" och Shanks autograf

Vi fortsatte gå runt i salen och tittade på fler saker, och vi stötte ihop med de vi träffade innanför kassorna tidigare igen. Under vår omkringvandring träffade jag på en man som driver ett museum inne i stan, där de bl a har en Tintin-utställning, så han bjöd in mig att komma till utställningen som Tintin. Efter ytterligare ett tags tittande blev det tid för mig att göra en uppgift till skolan, lyssna på ljuden i hallen. När jag lyssnat klart gick jag runt en stund själv. Jag gick bl a till "Cinema Replicas" där de visar upp och säljer massor med kopior av föremål och varelser från diverse olika filmer. Jag köpte bl a 
ett T-Rex ägg från Jurassic Park.




En Gremlin färgläggs med en airbrush

Strax innan kl 13 bestämde vi oss för att gå ut och äta lunch, så vi gick in på restaurangen i foajén, där jag beställde kalvköttfärslimpa med gräddsås och potatispuré.
     Efter maten  gick vi återigen in i hallen där vi först gick till Shanks fotostund, så att jag kunde få fota mig med honom. Tyvärr fick man inte fotot på en gång, utan man skulle få hämta ut fotona kl 16.30. Såå vi tog ett varv till innan vi gick ut och satte oss och pratade fram till 16-tiden. strax efter 16 gick vi en en gång in igen. Tog en sista runda och såg bl a en riktigt rolig tavla.
"Have no fear Have a beer"
När vi kom till kön för att hämta ut sitt foto, så var den väldigt lång, så vi gick in hos "Dr Cagliostro's Kuriosakabinett", där de visade upp många intressanta saker, bl a föremål för att bekämpa odöda, en mumifierad sjöjungfru och en skalle från en utomjordling. Inne i tältet så tittade även en anna kille på sakerna, han verkade dock inte riktigt förstå att sakerna var gjorde av de som hade hand om kabinettet, utan verkade tro att allt som visades upp där inne var äkta.
Biljetten in i kabinettet
Utomjordlingsskallen 
Jens står och läser om föremål som använts av lönnmördare under de senaste ca 1000 åren
När vi kände oss klara inne i tältet så gick vi ut och ställde oss i kön för att hämta ut mitt foto. Man skulle få hämta ut de vid 16.30, men fotona kom inte förän vid 17. Efter det att jag fått mitt foto och hämtat ut vad jag köpt hos Cinema Replicas så tog vi tåget hem.
Jag och Michael Shanks
Under hela dagen, var jag än gick, så kom det fram folk och frågade om de kunde få ta kort på eller med mig, nu förstår jag nog lite hur kändisar känner sig när de befinner sig ute bland folk. Kom under dagen på ett nytt uttryck: "Att vara så populär som en seriefigur på sci fi-mässan".

fredag 2 december 2011

#59 30 minutes or less (2011)

Två män kidnappar ett pizzabud, spänner fast en bomb runt hans bröst och tvingar honom att råna en bank inom de närmaste 10 timmarna, annars...

En väldigt rolig komedi med främst den lite obekvämt seriösa Jesse Eisenberg och den lite löjliga Danny McBride. Alla gör bra prestationer ifrån sig, och manuset känns mer som något Harold och Kumar skulle kunna komma på under någon av sina drogtripper.
     Det görs en del referenser till skådespelares andra verk, medvetet eller omedvetet vet bara författarna. Bl a i en scen med Eisenberg så nämns Facebook och i en annan med McBride talas det om kunglighet. Något annat roligt är en replik som Eisenberg säger när han blir stoppad av en polis efter att nyligen ha rånat banken, men den får du hålla utkik efter själv...
     Rekommenderas varmt: Köp en nybakad pizza, slå dig ned i soffan för en riktigt rolig kväll och bered dig på många skratt.

Jag ger "30 minutes or less" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 23 min

#58 Tactical Force (2011)

En övning för LAPDs SWAT går helt fel när de plötsligt står öga mot öga med två rivaliserande gäng i en övergiven lagerbyggnad, med inget annat än lös ammunition.

Undra varför skurkarna i amerikanska actionfilmer så ofta är av ryskt eller tyskt ursprung. Här är det istället några italienare istället för tyskar, och självklart finns ryssen med.
     Något de lagt till för att försöka få mer effekt under två slagsmåls scener är att skaka till kameran när t ex slag träffar eller att någon faller i golvet. Men det är bara slagsmålsscenerna mellan Steve Austin och den stora killen från vardera gäng där detta förekommer. Men allt det gör är att få det att se löjligare ut, för man kan se att de inte är tillräckligt tunga för att få marken att skaka så mycket som den måste göra för att bilden ska skaka till så mycket som den gör. I övrigt ser det ut att vara lite lågbudget, det är inspelat i en matvarubutik, ett par scener inne i ett kontor och typ 85% är i eller runt den lagerlokal som filmen utspelar sig i. Skådespelet är okej, bättre från vissa mindre bra från andra, men de ser åtminstone ut att kunna hantera sina vapen.
     Undra hur det känns att spela mot sin äkta hälft, bokstavligen spela mot denne. Lexa Doig spelar den kvinnliga rollen i SWAT teamet, medan Michael Shanks spelar den ledande ryssen. Visst att de är professionella skådespelare, och de vet att allt bara är på låtsas. Men det borde ju ändå kännas aningen weird att t ex rikta ett vapen mot och hota sin fru/man...

Jag ger "Tactical Force" 5 / 10
Speltid: 1 tim 31 min

torsdag 1 december 2011

#57 Catfish (2010)

Den 24åriga fotografen Nev, från New York, har ingen aning om vad som väntar honom när 8åriga Abby från Michigan kontaktar honom via Facebook. Hon vill ha hans tillåtelse att måla en av hans fotografier. När han får den enastående målningen på posten, inleds en vänskap mellan Nev och Abbys familj. Men det blir verkligt intressant när Nev utvecklar en internet-romans med Abbys äldre syster Megan, en konstnär (såväl målning, dans som musik) och modell. Driven av några uppenbarelser om Megan, beger sig Nev och hans kompisar på en roadtrip för att söka efter sanningen.

Dokumentären visar verkligen hur lätta det kan vara att lura och bli lurad på internet. Speciellt när den lurande personen sätter sig in i rollen som den byggt upp och lyckas hålla koll på alla olika personer som är en del av den världen som han/hon fantiserat upp.
     Filmen är snyggt gjord, den är filmad med såväl liten digitalkamera som med handburen, riktig filmkamera. När gänget närmar sig Michigan grips man verkligen med i historien och kan känna en viss nervositet för grabbarna när de närmar sig sitt mål. Men den känns samtidigt som en mockumentär till och från, istället för den dokumentär som den utger sig för att vara. Filmen må vara ganska bra, men den är verkligen inte tillräckligt bra för att titta på fler än en gång.

Jag ger "Catfish" betyget 5 / 10
Speltid: 1 tim 27 min

Filmstaden Söder, Stockholm, Sverige

2007 bytte Bio Palatset på Södermalm ägare från Sandrews till SF Bio. Efter en del renoveringar bytte biografen namn till Filmstaden Söder, detta var i samband med att, vad som nu kallas, Gamla Filmstaden Söder stängde. Filmstaden Söder ligger placerad under Söderhallarna med åtkommst främst från Medborgarplatsen.
Filmstaden Söders entré från Söderhallarna
Biografen har fler salonger än vad Gamla Filmstaden Söder hade, den har tio stycken salonger. Ingången till salong 1-7 ligger bredvid kassorna, medan ingångarna till 8, 9 och 10 ligger intill trappan ned från Söderhallarna.
Filmstaden Söders foajé och butik
När jag kom till Söder så bad jag att få prata med den skiftledare (dvs den personen som är lite av en dagschef) som jobbade idag. Anders kom ut och jag bad om att få fotografera deras första salong, vilket han lät rätt exalterad över, han tyckte att det var en rolig idé och visade vägen in. Vi pratade lite, jag tog några bilder, vi pratade lite mer och sen skiljdes vi åt. Jag fick senare ta bild på biografens foajé och dörren in till foajén.
Filmstaden Söders salong 1 framifrån
Filmstaden Söders största salong, dvs salong 1, var en av de första salongerna salongerna att kunna spela upp THX, dvs riktigt bra ljud. Salongen är nästan 3,5 gånger så stor som biografens näst största salonger, den har plats för 270 personer.
Filmstaden Söders salong 1 bakifrån

onsdag 30 november 2011

O'Learys Kista

Igår kväll besökte jag och två kompisar O'Learys i Kista galleria. Vi beställde alla varsin burgare, vilket gick ganska fort att få in, det tog runt en halvtimme. Men det var det helt klart värt, en buirgare med bacon och ost sitter nästan aldrig fel. De två servitöserna vi hade var både trevliga (av någon anledning var det två stycken som hjälpte oss lite om lott). Något annat jag uppskattade här var att de inte spelade musiken på väldigt hög volym, vilket jag tycker alla ställen man går till som spelar musik har.
     Så om man vill ha god mat från trevlig personal så rekommenderar jag helt klart O'Learys. Det blir troligen ännu bättre om man uppskattar den/de sporter som visas på tv-apparaterna.

Idag hade vi lite av en personalfest på SF Kista; lite typ "förfest" i lunchrummet med bl a Master of Movies, sen gicks det vidare till O'Learys för en timmes bowlling. Men jag jobbade till 22.15, så jag kunde tyvärr inte vara med på varken spel eller bowling. Men jag gick in till O'Learys direkt efter jobbet för att fråga om jag kunde få spela ett par serier trots att mina kollegor redan var klara. Till mitt nöje så lät han som skötte om bowling-kassan mig kasta den sista tiden som var kvar på en av banorna, vilket var typ 20 minuter. Jag måste säga att jag verkligen uppskattar personalen på O'Learys Kista, tummen upp till er!

Svenska filminstitutet, Stockholm, Sverige

Svenska filminstitutet ligger i Filmhuuset på Gärdet i Stockholm. På det allmänna planet, dvs där man kommer in efter att ha gått upp för rampen ute från gatan, finns receptionen och en liten typ kiosk i samma kassalinje, det finns en restaurang samt två biografsalonger.

Filmhusets fasad
Svenska filminstitutets foajé
Dessa salonger, Bio Victor och Bio Mauritz, är döpta efter de två stora film-personeran Victor Sjöström och Mauritz Stiller. Victor är den större salongen med 364 sittplatser, och Mauritz är då naturligt sett den mindre med endast 133 platser. I Bio Victor står det en flygel framme vid duken, för de tillfällen då det ska finnas levande musik till en eventuell filmvisning.

Svenska filminstitutet, Bio Victor
Flygeln står placerad mitt i bilden