I ett brottshärjar Detriot återvänder en dödligt sårad polis till tjänsten som en kraftfull cyborg hemsökt av gamla minnen.
Som många filmer innan hysterin över datoranimerade specialeffekter satte in är filmen centrerad kring en människa i en dräkt, en dräkt som ser bra ut. Man ser att det är metall dräkten är gjord i (den är åtminstone så pass bra gjord att det är svårt att tro att det skulle kunna vara något annat), och inte skumgummi, frigolit, latex eller något annat billigare material som inte ger närapå en lika autentisk känsla som den äkta varan. Den första prototypen av robocops som presenteras, ED-209 drioden, är även den väldigt snyggt gjord, både den fysiska modellen och hur man framför karaktären. Man använder sig helt av stop-motion när det är ED-209 som dominerar bilden, det vill säga när det händer att dess kropp ska röra sig, vilket man bland annat kan se i scenen då Murphy kommit för att försöka arrestera Dick men istället får slåss med en droid, i en tagning ska Murphy ändra riktning på droidens aarm och man kan då se hur hela klippet är i stopmotion, såväl Peter Weller som roboten. Dessa byggstenar i hur filmen är uppbyggd tillsammans med det fina arbetet som såväl de bakom kameran som de framför gör resulterar i en väl sevärd science fiction film, som alla fans borde se åtminstone en gång.
 |
| Jag ger "RoboCop" betyget 8 / 10 Speltid: 1 tim 42 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar