När en ung Inuit jägare dödar en björn i onödan, förvandlas han magiskt till en björn som straff, med en pratglad björnunge som sin enda guide att förvandlas tillbaka.
Ganska realistisk för att vara en av Disneys animerade långfilmer, människorna som finns med beter sig som riktiga människor troligen skulle reagera i liknande situationer, som till exempel när en broder förlorar en annan. Att de sjunger vid flertalet tillfällen är inte mer än en vanlig Disney klassiker, det förekommer dock bara ett par - tre sånger, vilket dock kan kännas lite lite om man jämför med andra klassikerproduktioner Disney kommit med genom åren.
Det är trevligt att få se historien utveckla sig genom Kenais ögon, hur han (vilket iofs är som med alla huvudkaraktärer i historier) först inte vill fortsätta sina dagar som den brunbjörnen han blivit förvandlad till, men hur den lilla (aningen irriterande) Koda får honom att inse att hans totem, den älskande björnen, verkligen passar honom.
Det är trevligt att få se historien utveckla sig genom Kenais ögon, hur han (vilket iofs är som med alla huvudkaraktärer i historier) först inte vill fortsätta sina dagar som den brunbjörnen han blivit förvandlad till, men hur den lilla (aningen irriterande) Koda får honom att inse att hans totem, den älskande björnen, verkligen passar honom.
Jag ger "Brother bear" betyget [fin historia] Speltid: 1 tim 25 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar