Medan Frodo och Sam långsamt gör sin väg till Mordor med hjälp av den lömska Gollum, det uppdelade brödraskapet tar stånd mot Saurons nya allierade, Saruman, och hans armé från Isengard.
Mitten delen i sagan om Midgårds hjältar under slutet av den tredje åldern. Precis som i förra filmen är skådespelet riktigt bra utfört av alla deltagare, animationerna ser bra ut och man blir lätt insugen i handlingen.
Andy Serkis ger Gollum den personlighet och uppenbarelse som gör den förvridna lilla varelsen till vad den rättmätigt är, med hjälp av datoranimationer och en rörelsefångande dräkt. Han är på sätt och vis lite gulligt creepy, speciellt när Sméagol och Gollum pratar med varandra och hans sätt att se på hur mat ska ätas och inte förstöras genom "matlagning".
Under scenen när Aragorn, Legolas och Gimli fann högen med förkolnade Uruk-Hai och Gimli upptäckte en av halvlängdsmännens små svärdsskidor, sparkar Viggo Mortensen till ett orchuvud och skriker för full hals, anledningen till att han skriker med sådan känsla är för att han skadade sin tå i sparken. Ett annat tillfälle när stackars Viggo utsätts för någon form av fara och skadas på något sätt är efter scenen med striden mot vargryttarna och Aragorn faller ner i floden, Mortensen var nära på att drunkna när han flöt nedströms.
Gandalf nämner, när de befinner sig i kung Theodens tronsal, att han gått på jorden i "300 lives of men", vilket betyder att han är omkring 24 000 år gammal (en mänsklig livstid är omkring 80 år långt). Om han nu är så gammal kan man börja undra vad han är för något, för han kan knappast vara människa, vilket är sant, han är av en ras kallad "Maiar", andar som tagit mänsklig form, men vilka har större fysisk och mental kraft. Saruman och Sauron (vilka vi känner till från denna trilogi) är även de Maiar.
En av de mäktigaste scenerna i hela filmen (i kanske hela trilogin) är troligen "The last march of the Ents", dvs när enterna invarderar Isengard för att störta Sarumans herravälde och hämnas sina falna bröder som huggits ned för att mata Isengards eldar.
Andy Serkis ger Gollum den personlighet och uppenbarelse som gör den förvridna lilla varelsen till vad den rättmätigt är, med hjälp av datoranimationer och en rörelsefångande dräkt. Han är på sätt och vis lite gulligt creepy, speciellt när Sméagol och Gollum pratar med varandra och hans sätt att se på hur mat ska ätas och inte förstöras genom "matlagning".
Under scenen när Aragorn, Legolas och Gimli fann högen med förkolnade Uruk-Hai och Gimli upptäckte en av halvlängdsmännens små svärdsskidor, sparkar Viggo Mortensen till ett orchuvud och skriker för full hals, anledningen till att han skriker med sådan känsla är för att han skadade sin tå i sparken. Ett annat tillfälle när stackars Viggo utsätts för någon form av fara och skadas på något sätt är efter scenen med striden mot vargryttarna och Aragorn faller ner i floden, Mortensen var nära på att drunkna när han flöt nedströms.
Gandalf nämner, när de befinner sig i kung Theodens tronsal, att han gått på jorden i "300 lives of men", vilket betyder att han är omkring 24 000 år gammal (en mänsklig livstid är omkring 80 år långt). Om han nu är så gammal kan man börja undra vad han är för något, för han kan knappast vara människa, vilket är sant, han är av en ras kallad "Maiar", andar som tagit mänsklig form, men vilka har större fysisk och mental kraft. Saruman och Sauron (vilka vi känner till från denna trilogi) är även de Maiar.
En av de mäktigaste scenerna i hela filmen (i kanske hela trilogin) är troligen "The last march of the Ents", dvs när enterna invarderar Isengard för att störta Sarumans herravälde och hämnas sina falna bröder som huggits ned för att mata Isengards eldar.
 |
| Jag ger "The Lord of the Rings: The Two Towers" betyget 10 / 10 Speltid: 2 tim 59 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar