1955 omkommer Susie och hennes pojkvän i en bilolycka på väg till sin vinterbal. 40 år senare flyttar Zach och hans familj in i Susies gamla hus. Efter att äntligen ha hittat någon som kan se henne som spöke, får hon Zach att hjälpa hennes föräldrar som är på väg att bli vräkta.
Ett alternativ till filmhandlingen om efterlivet för en person som dött i någon form av olycka, ingår i samma grupp som bland annat Beetle Juice (1988), Ghost (1990) och The Invisible (2007). I alla dessa filmer kan de påverka sin omgivning till någon grad, och Susie ligger troligen i toppen över de med störst skicklighet.
Handlingen är bra, en gullig kärlekshistoria mellan en levande pojke och ett spöke till flicka. Man blir glad av att se dem tycka mer och mer om varandra, hur de bestämmer sig för att hjälpa varandra, och hur lyckliga alla "goda" blir när det går rätt. Skådespelet är bra, Justin Walin och Amy Jo Johnson spelar sina respektive huvudroller bra, Walin som pojken som till en början bara vill bli lämnad i fred och Johnson som den döda flickan som äntligen funnit någon som kan se henne och som hon kan prata med. Tycker man om den snälla snälla-spök-typen av film så kommer man troligen finna den här till nöje.
Finns det någon karaktär man kan ha problem med, förutom de uppenbara två (mannen som vill köpa större delen av staden och hans son, Roger och Ray Kovich), är det troligen lillasystern till Zach. Hon uppger skenet av att tro att hon är överlägsen och kan så mycket mer än alla runt omkring henne, bara det att hon tydligen ska veta så mycket om datorer på den här tiden att hon som 12åring ska kunna hacka sig in i en banks databaser för att finna arkiverade dokument, borde inte detta vara aningen otroligt?
Handlingen är bra, en gullig kärlekshistoria mellan en levande pojke och ett spöke till flicka. Man blir glad av att se dem tycka mer och mer om varandra, hur de bestämmer sig för att hjälpa varandra, och hur lyckliga alla "goda" blir när det går rätt. Skådespelet är bra, Justin Walin och Amy Jo Johnson spelar sina respektive huvudroller bra, Walin som pojken som till en början bara vill bli lämnad i fred och Johnson som den döda flickan som äntligen funnit någon som kan se henne och som hon kan prata med. Tycker man om den snälla snälla-spök-typen av film så kommer man troligen finna den här till nöje.
Finns det någon karaktär man kan ha problem med, förutom de uppenbara två (mannen som vill köpa större delen av staden och hans son, Roger och Ray Kovich), är det troligen lillasystern till Zach. Hon uppger skenet av att tro att hon är överlägsen och kan så mycket mer än alla runt omkring henne, bara det att hon tydligen ska veta så mycket om datorer på den här tiden att hon som 12åring ska kunna hacka sig in i en banks databaser för att finna arkiverade dokument, borde inte detta vara aningen otroligt?
Jag ger "Susie Q" betyget 8 / 10 Speltid: 1 tim 29 min |
2012-09-10 15:08
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar