Efter att ha blivit uppsagd från sitt arbete som pilot, går hans liv i spillror, frun lämnar honom och tar med sig sonen och Valle tvingas flytta ihop med sin smått fientliga syster. När han inser att hans enda räddning är att bli kvinnlig pilot, börjar hans liv helt plötsligt falla på plats igen.
En väldigt mysig film. Den bringar fram såväl glada känslor, som sorgsna och till och med en och annan strypande när det är något spännande som händer. Filmen visar mycket på hur dagens åsikter egentligen är, även om de som tycker dessa åsikter ofta försöker maskera dem med ursäkter. De blandar både humor och romantik i en blandning som gör att den blir till ett nöje att titta på, Björn Gustafssons karaktärs öde är bara det ett helt underbart komiskt slut för en karaktär som troligen ingen har speciellt mycket till övers för, eller PR-kvinnans reaktion på när Valle kommer ut. Den är hyfsat förutsägbar och väldigt klyschig, men det är aldrig helt fel, och här klarar de av det på ett bra sätt. Man finner sig ofta, åtminstone i slutet av filmen, sitta och tyst heja på med vissa karaktärer. Man kan till och med finna att man suttit och lett genom en stor del av filmen, om det är så att man tycker romantiken är gullig. Jonas Karlsson spelar rollen som man/kvinna eller helt enkelt transvestit riktigt bra, han får till det gradvis bättre man-låtsas-vara-kvinna-skådespelet på ett trovärdigt vis; han är bara en man som låtsas vara en man som låtsas vara en kvinna som låtsas vara okej med situationen hon befinner sig i.
Jag ger "Cockpit" betyget 9 / 10 Speltid: 1 tim 36 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar