Tuck och Frank jobbar båda för CIA, de är t.o.m. partners. En dag råkar de av misstag bli involverade med samma kvinna, Lauren. För att vinna hennes hjärta använder de allt CIA har till förfogande.
Väldigt rolig och mycket bättre än väntat. Dock så var den lite förutsägbar och aningen clyshing, men vilken film är inte det idag? Vad man kanske inte tycker om är vem av dem som blir vald, inte Tom Hardys karaktär, som faktiskt verkar vara en vettig människa och inte en typisk "player" och "bad boy" som hans motspelares karaktär är. Varför ska tjejen alltid välja den "Hollywood-snygga" killen som egentligen är ett klart dåligt val som alltid behandlat kvinnor med minimal mängd respekt? Varför inte falla för den romantiska killen som faktiskt vill slå sig ner och bilda familj? Men det kanske är för nytänkande att göra på det sättet och folk skulle väl bara bli obekväma eftersom det inte är samma gamla vanliga. Okej, det är inte alltid som tjejen faller för bad boyen, men det känns nästan så när man sitter och tittar på dessa filmer, eller är det bara jag? Och när man ändå är inne på ämnet, hur kommer det sig att man helt plötsligt faller för samma man som man dumpat tidigare när man får veta att han inte jobbar för ett resebolag? Även om man försökt få det att fungera med mamman till sin son, men hon nekat typ varje gång, borde man inte inse att hon egentligen inte har fallit för dig, utan för en bild av dig som till stor del består av ett farligt jobb och en pistol. Så bortser man från slutet så var det en riktigt bra och rolig film, slutet hade de kunnat göra bättre....
 |
| Jag ger "This means war" betyget 8 / 10 Speltid: 1 tim 37 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar