Diablo III och Reaper of Souls (2012-2014)

Jag ger "Diablo III" betyget
[8 / 10 - spännande]

Diablo III (2012)

Deckard Cain och hans systerdotter Leah befinner sig i Tristrams katedral och undersöker uråldriga texter, när plötsligt en meteor slår ner och skapar en stor krater i vilket Cain försvinner.

Jag ger "Reaper of souls" betyget
[8 / 10 - spännande]

Diablo III: Reaper of Souls (2014)

Den svarta själastenen skriker om hämnd och att bli frisläppt. Innan artefakten kan bli undangömd för evigt manifesteras Malthael, dödsängeln, på de dödligas plan med ett dödligt nytt ändamål. Och så inleds slutet av allt.

Spelens story är fantastiskt genomtänkta och riktigt spännande, hur man i grundspelet får slåss för att rädda världen från demoner som vill ta över den, och i expansionen slåss för samma värld men den här gången från en ängel som bara vill få ett slut på allt. Något som man ibland (speciellt efter 12 timmar i sträck) kan känna som aningen trägit och kanske lite tröttsamt är de oändliga horderna av monster som aldrig tar slut (visst är det ändå ganska logiskt; demoner och döda är ganska otaliga). Men det är trots detta ihärdiga arbete med att döda demon efter demon och odöd efter odöd alltid lika spännande att träffa på en ny sort, som Deckard Cain kan få berätta om.

     I övrigt är gameplayet bra, man kan inte göra annat än att samla på sig massor med juveler, och för varje karaktär har man en speciell favorit (i mitt fall t.ex. gröna för demon huntern och röda för crusadern), och så samlar man troligen på sig massor med förbrukningsmaterial (damm, essens och annat man får när man har sönder alla de föremål man hittar i sina vandringar), men detta har man säkert ingen användning för egentligen (åtminstone inte jag) då man alltid hittar något riktigt bra som man tycker om ute i fält.

     Något roligt med expansionen är den tillförda handlaren, "the Mystic", hos vilken man både kan göra om vissa stats i ens föremål och t.o.m. ge vissa föremål ett annat utseende, så att man kan få en matchande outfit och inte bara se ut som en vandrande skrothög av udda prylar.