En historia som kretsar kring hur två pojkar växer upp och blir män under andra världskriget.
Dessa ekar som har en så pass stor del av titeln kan förundra en del. Del för att det endast är en ek, inte flera som titeln antyder. Det är dessutom endast med fysiskt i början av filmen, i slutet av filmen och en sekvens i tidig mitt, och alla dessa tillfällen är inte speciellt utdragna. Men en anledning till den stora vikten kan vara de känslor som musiken Simon lyssnar på framkallar, hur han minns tillbaka hur han spenderat mycket tid med sin gamla bästa vän.
Bill Skarsgård, som här har huvudrollen, har ännu inte hunnit vara med i speciellt många filmer som speciellt många karaktärer, men det enda namnet som två olika av hans karaktärer haft är just "Simon".
Något som man kan ha lagt märke till är Eriks konstiga syn på fostrandet av barn. Det är helt okej för honom att ta in och spendera väldigt mycket tid med Isak och betala och köpa mycket åt honom, men det är oacceptabelt av Ruben att köpa och bjuda på saker för Simon. Isak får skippa skolan och bygga båtar, men Simon får inte lyssna på musik och lära sig spela piano. Är det inte det som brukar kallas för hyckleri eller hypokri?
En fin film som illustrerar en svensk familjs vardag under andra världskriget. Bra gjord, och troligen intrassant för de som tycker om den historiska aspekten.
Jag ger "Simon & ekarna" betyget 6 / 10 Speltid: 2 tim 2 min |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar