#215 Alien (1979)

Ett fraktskepp undersöker ett misstänkt S.O.S. och landar på en avlägsen planet. Besättningen undersöker och träffar på några konstiga varelser.

Den stora regissören Ridley Scott har här skapat ett av sina största mästerverk. Alien var en banbrytande film på sin tid för något som idag skulle ses som ganska trivialt, könsfördelningen mellan Nostromos besättningsdeltagare. Från början var det tänkt att den endast skulle bestå av män, men man kom på bättre tankar och bytte ut två av dessa mot kvinnor, det mest banbrytande med detta var att dessutom låta en av dessa kvinnor vara hjälten i filmen. Kvinnan som fick äran att spela denna för sin tids ovanliga hjältinna var Sigourney Weaver, som dessutom fick sitt genombrott med den här science-fiction-skräckisen.
     Genom att bara befinna sig i en handfull olika rum och omkring lika många olika korridorer från olika vinklar kan de få dessa ca 10 olika platser att se ut som väldigt många fler, speciellt om man filmar alla scener med olika mängd belysning. Såväl regin från Scott, skådespelet från alla de sju besättningsmedlemmarna och Bolaji Badejo som alien, filmningen och klippningen såg bra ut, även enligt dagens mått. Det faktum att man använde sig av en monsterdräkt på en människa gör det hela till en mer speciell upplevelse och får monstret att ge mer levande rörelser istället för de mekaniska en robot normalt visar, gör att man idag önskar att fler filmskapare kunde gå enligt gamla traditioner istället för att till stor del lita sig till resultaten från digitala framställningar.
     Till sist till en liten observation: I "livbåten", det lilla skepp Ripley rymmer från det dömda Nostromo i är endast utrustat med en stasiskapsel, precis som om någon i förväg vetat att endast en person skulle behöva överge eller fly skeppet och inte fler, de hade åtminstone kunnat sätta in två så det inte hade sett lika uppenbart ut.

Antal Xenomorpher: 1

Jag ger "Alien" betyget 9 / 10
Speltid: 1 tim 57 min

#204 Prometheus (2012) [3]

En grupp upptäcktsresande finner en ledtråd till mänsklighetens ursprung, som leder dem på en resa till de mörkaste hörnen av universum. Där måste de kämpa i ett skräckinjagande slag för att rädda mänsklighetens framtid.

Äntligen kommer den filmen som alla Alien-fans har väntat på: Prometheus, prequelen till filmserien om Sigourney Weavers karaktär Ellen Ripley och alla de Xenomorpher som bara vägrar lämna henne ifred. Nu får man tillslut reda på mer om vilka det stora skeppet i början av Alien tillhörde. Man får även reda på hur den första xenomorphen kom till, vilket troligen de flesta fans åtminstone ägnat en tanke till. Se gärna filmen fler än en gång, med inte allt för stort mellanrum, då kommer man se och upfatta saker, små hintar och liknande, som man antingen inte sett första gången eller helt enkelt inte vetat om.

     Skådespelet var faktiskt bra från alla inblandade, även vår egen Noomi Rapace, hon har lyckats få ur sin svenska dialekt ur talet riktigt bra, hon har inte längre den typiska brytningen som är så vanlig hos oss nordbor. Det hade ioförsäg varit ganska lustigt om hon haft kvar den. Regin såg även den bra ut för det mesta, några mindre saker man kan ha synpunkter på, till exempel filmens "förhistoriska" facehuggers och filmens enda xenomorph och dennes födelse. Men att det är bra med lite motsägelser i smeten kan man inte annat än förvänta sig när det pratas om Ridley Scott. Det är dessutom riktigt bra att det är just Scott som står för regin i den här filmen, eftersom det var hans vision som skapade den första Alien-filmen, och det var han som la in den enorma stolen i denna första film. Animationerna ser bra ut, bläckfiskmonstret kunde ha varit något verkligt som tittade ut ur rummet med "med pod 720i".
     Efter att återigen ha studerat Alien, kan man finna många olikheter som borde ha sett annorlunda ut, för att passa mer som en riktig prequel, men å andra sidan har Scott gått ut med att det här bara är en lös föregångare och ska endast innehålla kopplingar. Några av dessa lika olikheter är utseendet på de två "facehuggers" som förekommer, positionen där Ingenjörernas kraschade skepp (i en backe, inte på ett åskrön), det stora sätet som den sista Ingenjören satte sig i för att flyga iväg (som den senare lämnade för att komma och hälsa på Dr. Shaw, när det i Alien fortfarande satt en Ingenjör i denna stol) och hur en alien föds (inte som "chestburster" utan som fullvuxen xenomorph).

Jag ger "Prometheus" betyget 9 / 10
Speltid: 2 tim 4 min

Tidigare visningar:

2012-06-11  2801 SW 27th Avenue, Ocala, Florida, USA  (3D)

2012-06-15  9101 International Drive, Orlando, Florida, USA  (IMAX)

#214 Interstate 60: Episodes of the Road (2002)

En förvirrad ung man beger sig ut på en resa längs en väg som inte finns på någon karta.

Bob Gale har gjort det igen, skaparen av Back to the Future-trilogin har här levererat något som alla borde få en chans att ta en titt på. Den får en verkligen att tänka till när man själv är ute och åker på motorvägen och ser en liten sidoväg strax intill detta asfalterade ärr genom landskapet. Det är en handfull välbekanta namn som poppar upp överst i rollistan: James Marsden i huvudrollen och Gary Oldman, Amy Smart, Christopher Lloyd och Chris Cooper i den större birollerna som de alla gör bra på sina sätt, om det så är att vara den gåtfulle främlingen som uppfyller önskningar eller den dödsdömda cancerpatienten som är på ett uppdrag att sprida sanning längs en motorväg som inte existerar. Trots att det bara är en två timmar lång film kan den nästan kännas som om det kunde vara mer, då alla stopp längs I-60 är som sina egna små äventyr. Får man chansen, se den definitivt.

Jag ger "Interstate 60: Episodes of the Road" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 56 min

#213 50/50 (2011)

En ung man får ur det blå veta att han har cancer, har måste börja med kimoterapi och gå hos psykolog, och utöver hans kontroll förändras hans liv på fler än ett sätt.

En bra film om ett riktigt hemskt ämne, cancer. Joseph Gordon-Levitt gör en alldeles spektakulär prestation som cancersjuk ungdom. Han får verkligen till det sjuka beteendet superbt. Men som tur är finns det lite komik i filmen, annars hade den troligen blivit på tok för jobbig att se på, Seth Rogen är den här filmens comic relief , vilket han gör bra även han, hade inte karaktären Adam haft sin vän hade han troligen inte klarat sig igenom behandlingen lika bra. Men Rogen ska inte få allt beröm för att gör detta till en ännu bättre film, Anna Kendrick som representerar kärleken här gör likväl hon det riktigt bra. Kombinationen av dessa tre med Gordon-Levitt i förarsätet tar oss på en resa genom sjukdom och hälsa som man sent kommer glömma.

Jag ger "50/50" betyget 9 / 10
Speltid: 1 tim 40 min

#212 We Bought a Zoo (2011)

En ensamstående far flyttar sin familj till södra Kaliforniens landsbyggd, för att renovera och återigen slå upp portarna på en bortglömd djurpark.

Det är inte alltid en film som är både sorglig och lycklig på samma gång får ett bra resultat, men här har de faktiskt lyckats. Matt Damon gör sin prestation som den ensamstående pappan bra, speciellt eftersom han på sätt och vis måste spela två sorters pappor; den gulliga och glada med dottern och den lite avlägsna och obekväma med sonen. Att han sedan köper en nedlagd djurpark förbättrar inte direkt situationen med sonen som inte vill något annat än att flytta tillbaka till storstaden. Scarlett Johansson visar hur en bra djurskötare ska bete sig, hur man främst ska tänka på djurens välmående. Det är en fin film att se på för alla djurälskare, här tar de faktiskt hand om djuren i parken på vad som för åskådaren ser ut som ett bra sätt (bortsett från en incident där sonen sparkar på en orm och det bara är en av karaktärerna som verkar reagera på det hemska som precis skett).

Jag ger "We Bought a Zoo" betyget 8 / 10
Speltid: 2 tim 4 min

#210 Abraham Lincoln: Vampire Hunter (2012)

Abraham Lincoln, USAs 16e president, upptäcker att vampyrer planerar på att ta över landet, gör han det till sitt livsmål att utrota dem alla.

Att Abraham Lincoln egentligen var en vapyrjägare innan han blev USAs 16e president var det nog inte alla som visste, men här har vi det färg på vitt. En ball idé från författaren Seth Grahame-Smith och sedan visualiserad av regissören Timur Bekmambetov tillsammans med Benjamin Walker och alla de andra involverade i filmproduktionen. Det är mycket i filmen som är bra gjort, både skådespel och regi. För actionfans finns det speciellt ett par häftiga scener som visas, en är en två manna strid mitt i en flyende hjord hästar och den andra en stor attack av vampyrer mot ett godståg. Koreografin såg förvånansvärt bra ut, Walker fick upp en väldig spinn på yxan han bär omkring på i större delen av filmen, om det är någon som funderat på varför Abe slåss med yxa och inte, säg ett skjutvapen, är för att den riktiga Abe Lincoln arbetade i sina yngre år med att bygga staket för järnvägen, där han blev duktig med att använda just yxa. Det faktumet att Vampyrerna kan springa omkring i solljus och bokstavligen bli osynliga kan ses ned på en del, men här fungerar det ganska bra ändå (även om man inte får det förklarat hur de lär sig slippa sin UV-känslighet).

Jag ger "Abraham Lincoln: Vampire Hunter" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 45 min

#209 Moonrise Kingdom (2012)

Ett par kärleksfulla ungdomar rymmer från sin lilla stad i New England, vilket resulterar i att en sökpatrull sprider ut sig för att finna dem.

Den som säger att unga människor inte kan känna kärlek gentemot varandra eller ens kan veta vad kärlek är måste ta en titt på Moonrise Kingdom där de unga skådespelarna inte är mer än 13 år gamla. Såväl filmens utsatta kärlekspar Jared Gilman och Kara Heyward som de långt mer kända ansiktena Bruce Willis, Edward Norton och Bill Murrey, som spelar den lilla New England-stadens polis, scoutledare respektive advokat, gör fantastiska insatser. När man först här namnet "Moonrise Kingdom" och får reda på att den främst handlar om två 13-åriga ungdomar som rymmer hemifrån så kan man få uppfattningen om att det är mer av en barnfilm än en film för den lite äldre publiken, vilket nog är både lite rätt och fel, då den visst kan ses av barn men nog riktar sig mer till ungdomar och vuxna. En underhållande och fin kärlekshistoria som om man får chansen att se borde ta tillfället i akt.

Jag ger "Moonrise Kingdom" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 34 min

#208 Seeking a Friend for the End of the World (2012)

I och med att en asteroid närmar sig jorden, finner en man sig ensam efter att hans fru drastiskt lämnat honom i panik. Han bestämmer sig för att bege sig ut på en färd genom landet för att återförenas med sin High School flamma. Med på resan följer en granne som av misstag sätter käppar i hjulet.

Domedagen är inte direkt ett nytt koncept, har varit en populär handling i historier genom hela den mänskliga historien. Till skillnad från Armageddon där en modig själ lyckas stå upp emot det enorma gruskorn som slungas mot jorden, så är mänskligheten i den här filmen dömda till döden och har endast tre veckor kvar att leva. Steve Carell är kanske inte den mest seriösa skådespelare som finns, men han är ändå lite av den sortens skådespelare som verkar tycka om att hoppa i säng med de flesta genrer, även om komedi, drama och romantik är de populäraste sängkamraterna. Keira Knightley däremot verkar föredra den mer dramatiska vardagen i film, som till exempel Pirates of the Carribean-trilogin som hon troligen är mest igenkänd ifrån. Denna duo skapar här en underbar resa genom såväl känslomässig gemenskap som den fysiska resan genom USAs smått kaotiska sista dagar i livet. En riktigt fin film som definitivt borde ses om man inte har något emot någon av huvudskådespelarna.

Jag ger "Seeking a Friend for the End of the World" betyget 8 / 10
Speltid: 1 tim 41 min

#207 Step Brothers (2008)

Två planlösa medelålders förlorare som fortfarande bor hos sina föräldrar tvingas mot deras egen vilja att bli rumskamrater när deras föräldrar gifter sig.

En underhållande idé att göra en film där två medelålders män beter sig som om de vore tio år gamla. Skådespelet och handlingen ger inte alltid skenet av att vara speciellt seriöst, men det gör inte så mycket, sätter man sig för att se en film som Will Farrell är med i så kan man inte förvänta sig annat en oseriöshet och tramserier som ibland kan gå över på en lite överdriven nivå. Farrells motspelare John C Reilly har inte heller han ett rykte om sig att vara den seriösa skådespelaren, även om han kanske inte är lika långt gången som Farrell. När de nu spelar styvbröder så får man inte förvänta sig något mästerverk eftersom den här snarare tillhör kategorin "mindless comedy", det vill säga de filmer man behöver tänka absolut minst till och bara skratta vid tillfällen som är så uppenbara att det lika gärna skulle kunna vara någon som står och håller upp en skylt med texten "skratta nu" vid.

Jag ger "Step Brothers" betyget 6 / 10
Speltid: 1 tim 38 min

Regal Pointe Orlando Stadium 20 & IMAX, Orlando, Florida, USA

Om man kör bil till biografen, vilket man troligen gör eftersom det är i USA den ligger, så kommer man ganska lätt att kunna sikta den då skylten med texten "REGAL" (se bild 2) syns väldigt väl över de andra taken i centrumet.

Entré

Men när du kommer in i centrumet ska du inte gå upp till entrén det första du gör (hur kunde du tro det?) utan du ska gå till under huvudingången till biografen som fortfarande ligger på gatunivå, för det är där biljettkassorna ligger.

Box office

Denna bio har 20 vanliga salonger, precis som bions namn beskriver, av lite varierande storlekar, hälten ner i en korridor till vanster och den andra hälften i en korridor ner till höger. Ovanför ingången till varje korridor visas vilka filmer som går nere i varje korridor. Direkt till höger innanför insläppet ligger godiskassorna och pizza-disken. Så som man kan köpa popcorn- och snacksmenyer i Sverige, kan man köpa pocorn- och matmenyer på denna biograf. Ner till vänster, intill salongkorridoren, ligger den kundtjänsten som verkar finnas på de större biograferna i staterna.

Foajé

Rakt fram genom lobbyn ligger den stora IMAX-salongen med omkring 12 rader, vilket ioförsäg inte låter speciellt stort, men för att komma upp till salongens första rad måste man bestiga en 20-30 trappsteg lång trappa från salongens entré.

IMAX salong



IMAX duk



#206 Snow White and the Huntsman (2012)

Snow White flyr in i The Dark Forest för att komma undan den onda drottningen, där hon blir uppjagad av the Huntsman och drottningens bror. Huntsman som från början skulle föra tillbaka Snow slutar upp som hennes försvarare och mentor i deras uppdrag att besegra den mörka häxan.

Rupert Sanders har här lyckats göra sig en lite anorlunda men fortfarande spännande version av den klassiska historien om Snow White, den onda drottningen och jägaren som i orginalet ska ta ut Snow i skogen och skära ut hennes hjärta på drottningens order. Regin gav ett bra intryck och skådespelet såg bra ut från de flesta. Åskådarna var till stor del tudelade när det gällde åsikterna kring att ha Kristen Stewart i huvudrollen som Snow White, antingen så var man emot det (troligen är de flesta i denna grupp de som är negativt inställda till The Twilight-saga) eller så tycker man att det var ett bra val av skådespelerska och såg mycket fram emot att få se henne i denna legendariska roll (i denna grupp ingår troligen däremot alla Twilight-fans), sen finns det ju alltid de som inte har en åsikt, men de är så tråkiga att prata om så att de inte kommer nämnas här. I de andra huvudrollerna har vi den onda drottningen Charlize Theron och den snygga skogsmannen Chris Hemsworth.
     Hastigheten i filmens fortskridande känns tyvärr lite snabb, det hade inte skadat om det hade lagts till mer kring de händelser som redan existerar eller kanske till och med lägga till ett par scener för att förtydliga en eller annan händelse. En scen som kändes lite konstig var den med troller intil den lilla bron, visst man förstår att de tog med denna för att visa när Huntsman först får veta att det är något speciellt med Snow. Men det var som om de inledde till något större kring trollet, men det kom aldrig något mer med denna enorma konstigt visuella varelse, vilket var lite av en besvikelse.
     Det är lite saker som man kan tycka verkar lite mysko med händelser eller andra saker i visandet av filmen. En av dessa saker är de kråkburarna (crow's cage: en typ av bur i varierande storlek som man låser in dömda i för att låta asätande fåglar festa på lättåtkomligt fäskt byte) som hänger lite runt om i riket, de liken som låg i alla burar var alldeles för renränsade, det skulle kanske till och med kunna vara samma burar i alla scener enom hela filmen, de var ganska lika. Något annat som var lite konstigt till en början var karaktären William, till en början när hans vuxna version först introduceras kan man tro att det är Robin Hood som smugit sig in i handligen.

Jag ger "Snow White and the Huntsman" betyget 6 / 10
Speltid 2 tim 7 min

#205 Madagascar 3: Europe's Most Wanted (2012)

Alex, Marty, Glorria och Melman kämpar fortfarande för att komma hem till sitt kära Manhattan. Den här delen av deras resa tar dem genom Europa, där de stöter på det perfekta gömstället, en cirkus, som de dessutom formar om i madagascar-stil.

En värdig upföljare till Madagascar och Madagascar 2: Escape Africa. Som tidigare gör alla de fyra viktigaste rösterna av Ben Stiller, Chris Rock, David Schwimmer och Jada Pinkett Smith, och precis som tidigare görs alla röster bra och många är roliga, där Rock troligen gör den absolut roligaste prestationen (vilket ioförsäg inte förvånar, med tanke på att så vanligtvis är fallet), även stora, mellan och mindre roller görs bra och Frances McDormands röst passar bra för och hon lyckas få till den näst intill perfekt för karaktären Kapten Chantel DuBois.

     Det finns många delar som är uppenbart roliga, bland annat alla de tillfällen då Rock har fått utrymme att improvisera, men även ett fåtal saker är subtilt roliga, som man kanske inte upptäcker om man inte sitter och koncentrerar sig eller ser filmen flera gånger. En av dessa mer suptila roliga moment är när gänget är jagade av DuBois efter den lilla incidenten i Casinot och deras flykt med pingvinernas smått bepansrade bil, det rätt roliga är Maurices miner när bilen (i vilken kung Julien befinner sig) faller från taket och sen när planet sen stiger över takets kant.

Jag ger "Madagascar 3: Europe's Most Wanted" betyeget 8 / 10
Speltid: 1 tim 33 min

Kennedy Space Center, Florida, USA

Kennedy Space Center är NASAs anläggning för montering och uppskjutning av raketer, som numera även till viss del är tillgänglig för allmänheten som någon form av delvis interaktivt museeum. De har såväl raketen Apollo 5, en del andra prytlar som en riktig liten månsten på display, de kommer fr o m mitten av 2013 ha en simulator av en riktig rymdfärja (the Atlantis space shuttle) på området för besökarna. Men nu är det inte för besöket på denna anläggning som det skrivs här, utan anläggningens IMAX-biograf.



Kennedy Space Centers IMAX-biograf

Lite som Cosmonova i Stockholm finns det här en IMAX-biograf som visar lite kortare filmer av dokumentärstypen, biografen har två salonger där de simultant visar två rymdfilmer: den ena handlar om rymdstationen som ligger i omloppsbana runt vår planet (det är Tom Cruise som är berättarrösten i den här) och den andra handlar om det stora hubble teleskopet (det är Leonardo DiCaprio som berättar i den här).

Biografens foajé

 För att eventuellt förhöja besöket för besökaren har de både popcorn, godis och läsk till försäljning i den främre delen av foajén, där man först kommer in.

 

Sal 2

Duken är som alla IMAX-dukar väldigt stor, dessa dukar motsvarar fem våningar i höjd, och salongerna har 14 rader med säten.

Sal 2 duk

Regal Cinemas Hollywood 16, Ocala, Florida, USA

Den ligger lite halvdumt placerad eller så är den bara lite dåligt utmärkt, för biografen är ganska svår att hitta om man inte vet att den ligger där den ligger. Om man åker längs den stora vägen finns det bara en skylt, och den är mörk och intill en grusbelagd bilstig int bland ett gäng träd.

Regal Hollywoods fasad

När väl detta stora hus hittas så har man först "Box office" in under texten "Hollywood" (se bild ovan), där man kan se tider för alla filmer och köpa biljetter. När biljetterna väl är köpta går man in genom några dörrar intill dessa kassor och kommer in i en stor foajé där de första arbetarna man träffar på är en form av kundtjänst-disk och den som river biljetter. Innanför rivaren finns som bilden nedan visar ett gäng godiskassor, men det finna även ett par arkadspel (i detta fall bilspel) och något som hör till en biograffoajé: standeer för diverse filmer.

Hollywoods foajé

Till skillnad från Sverige, där biografens största salong med största sannolikhet har det lägsta nummret, dvs "1", verkar amerikansk bio inte ha den ordningen på salonger. På Regal Hollywood 16 är det salong 8 och 9 som är de största, och inte 1an. Biografen har, precis som namnet säger, 16 salonger för vanlig film, och åtminstone ett par digialiserade för 3D.

Salong 8

Salong 8 duk

Larocco's III

9 / 10 ("Calzone" - Deg, tomatsås, mozarella, ricotta, bacon, skinka och svamp) $ 14.99

En italiensk/amerikansk restaurang som ligger belägen ganska centralt trots sin placering en bit utanför Ocalas kärna, intill en stor och hyfsat vältrafikerad väg. Ber man om att få se på till exempel EM-matchen till maten sätter servitrisen mer än gärna på den lilla TV de har i taket i ett av rummen.

     Vill man ha en tankenöt att knäcka innan man får in maten behöver man bara ta sig en titt på menyn. Den var uppdelad så att först stod matkategorierna, sen de olika tillbehören man kunde välja mellan (tillbehören var dessutom inte uppstaplade i en lista, utan stod i löpande text) och sist var all huvudmat upplistad, med eventuell kryddning eller liknande som var specifik till just den varmrätten. Pizzan var även den aningen anorlunda uppskriven:

     PIZZA

       Ingår deg och sås

       10 inches $ 9.99 (+ .50 / extra pålägg)

       14 inches $ 11.99 (+ $ 1.00 / extra pålägg)

       16 inches $ 13.99 (+ $ 1.50 / extra pålägg)

      Calzone

       Ingår mozarella och ricotta

       $ 9.99 (+ .50 / extra pålägg)

       Ca. 20 pålägg var uppradat i en lista

       "Try our Whit Face Pizza!"

Detta underlättar ioförsäg när det gäller pizza, att man får bygga upp sin egen och ju fler ingredienser man vill ha på desto dyrare blir det, men en gammal hederlig lista på olika pizzor är inte heller speciellt svårt.

     Servitrisen var vänlig, restaurangen mysig och möjligheten att se sin sportmatch på ESPN fanns, men menyn kändes onödigt krånglig och hade kunnat simplifierats väldigt mycket.

Golden Corral

7 / 10 (Buffet) $ 11.00

Namnet antyder mat i form av skaldjur och annat ätbart från havens djup. Visserligen har de sådan mat också, men det är kanske inte det som majoriteten av besökarna som vandrar in här vill ha. De har inget överdrivet stort utbud att välja mellan, ett par olika potatisvarianter, lite kött och kyckling, grönsaker och sen all maten från det stora blå. Eftersom det inte var världens största utbud i varmrättsväg tror man inte att dessertbordet ska vara något att hurra för, men där har man fel så det sjunger om det, det finns nästan fler val när man redan ätit sig mätt, än innan. Det fanns kakor, bakelser och en normalstor chokladfontän med alla de doppgott som hör till, men inte tar det stopp där. De har både skop- och mjukglass med allt vad det innebär och något som troligen ingen annan restaurang, varken vanlig eller buffé, har: en sockervaddsmaskin.

Longhorn Steakhouse

10 / 10 ("Renegade top sirloin" - 12 oz köttbit med pommes frites)

Med dämpad belysning och iprincip allt tillverkat i trä skapas här en trevlig och lugn stämning. Över baren sitter ett longhornhuvud och vakar över restaurangen. För sportfantasten finns det två mindre TV-apparater i baren som visar ett par olika sportkanaler.

     All mat som serveras ska vara färsk; köttet aldrig fruset och laxen skuren direkt från fisken. Till den bra tillagade köttbiten som var precis lagom saftig kunde man välja ur ett halv dussin olika tillbehör: bakad potatis, sötpotatis med kanel, smör och socker, pommes frites, säsongens grönsaker, potatismos eller bönor. För den som tycker om sötpotatis kan den rekommenderas som tillval, åtminstone är det något man i så fall borde prova på, den är annorlunda och lite konstig med god (såvida man tycker om kanel). Annars är bakpotatis eller pommes alltid ett säkert val till varmrätten. Skulle man vilja ha sås till köttet kan man troligen be om det, men det står däremot inget förutom salt och peppar på borden.

     Servitören gjorde sig verkligen värd den dricks han senare fick. Han var vänlig och varje gång han kom över till bordet (vilket å andra sidan är lite självklart), han kom med varmt bröd i väntan på maten och mer dricka såfort den gamla började sina. Men det som kändes bäst var att han erbjöd att byta ut sötpotatisen utifall att den inte tycktes om, det är det inte alla som skulle ha erbjudit.

Angler's Beachside Grill

10 / 10 ("Angler's build-a-burger") $ 12.95

Placerad intill en sandstrand med den fina bra sortens sand som gör det till ett nöje att spendera en dag på den. När man närmar sig restaurangen möts man först av en blandning mellan havs- och fisklukt, som skulle kunna avskräcka den kräsna näsan.

     När man kommer in och först möter pesonalen så kan man få en trevlig överraskning. Vid förfrågan om de visar dagens EM-match i europeisk fotboll så kan man bli placerad i det största rummet (vilket till en början kan verka lite konstigt när man ville se fotbollen, och man kan se att den visas på små TV-apparater i rummet brevid), men så vrider man lite på huvudet och upptäcker storbilden de slagit igång just för dig.

    Servitrisen var riktigt trevlig, rätt rolig och verkade vara hyfsat bestämd som person. Denna blandning kan, om det är en bra balanserad blandning, göra hela besöket mycket trevligt. När notan tillslut anlände var allt som vanligt uppraddat på kvitot, men längst ned fanns denna gång ett roligt tillägg: instruktioner för dricks, hur mycket man kan ge beroende på hur bra bemötandet varit (bra - 10 %, bättre 15 %, bäst 20 %).

     Maten var inget överväldigande, mest vad man väntat sig, även om det fortfarande var gott, godare än snabbmatsrestauranger. En pannbiff mellan två bröd med en skiva tomat, ett stort blad sallad och en skiva ost. Pommesen smakade som de flesta pommes brukar göra på restauranger.

     Av misstag kom en servitris och ställde en nachotallrik på bordet, till en början troddes det att tallriken var förbeställd eller något som bjöds på (lite som bröd brukar vara hos andra kanske lite finare restauranger). Men tallriken var egentligen ämnad för ett annat bord och servitrisen som servade vårt bord kom efter ett tag tillbaka och berättade att den inte var ämnad för oss utan var beställd av några andra och att hon lyckats lista ut vem av de andra servitriserna hade lämnat av den. En gratis nachotallrik värd $ 12.00, inte helt fel!

Holiday Inn och "Café 372 - A Cajun Bistro"

5 / 10 ("Classic Club Wrap" och "Granola pancakes" - Skinka, bacon och kalkon i en wrap / Amerikanska pannkakor med granola) $ 8.00 / $ 5.79

Overall var besöker knappt okej, visst sängarna var sköna, rummen lagom stora för en natts övernattning och utformningen på duscharna var lite annorlunda mot hur det i vanliga fall brukar se ut, påminde mer om ett modernt konstverk som bara råkar vara en dusch också.

     Som middagsalternativ fungerade hotellets restaurang ganska bra, speciellt när det iprincip inte finns något annat bortsett från McDonald's och Wendy's på ett lagom avstånd. Maten var dessutom nästan värd priset, fast det var inte högre än man kunnat vänta sig, nästan billigare än vissa andra restauranger som tror sig lika bra som en hotellrestaurang. Däremot var personalen troligen inte överdrivet vana vid att fyra personer kommer in för att beställa middag samtidigt, servitrisen såg lite ovan ut att vara servitris. Maten var rätt god och man blev serverad förvånansvärt mycket för att vara ett sådant ställe.

     När man på morgonen går ner för att äta frukost fick man en överraskning man inte helt väntat sig. Alla fick var sin meny tilldelad sig med instruktionen att allt var gratis förutom "Steak & eggs" som kostade pengar. Men det var inte detta som var det chokerande, utan det faktumet att varje rum endast fick välja två frukostar och allt utöver (dvs. de resterande tvåav fyra gästerna och allt utöver ett alternativ) måste betala för sina dagens första måltider.

     Det som gör att man inte kan rekommendera vänner att stanna till här eller att ens kunna tänka sig att återvända, är att hotellet är lika dyrt som alla andra och inte ens kan bjuda sina gäster på en ynka frukost var, när många andra hotell brukar bjuda på frukostbuffé.

Firelight Buffet

9 / 10 (Dinner buffet) $ 17.50

Direkt till höger innanför Sam's Towns entrédörrar ligger bufférestaurangen, för knappt $ 20 får du äta hur mycket du vill ur ett riktigt stort och varierande urval mat från flera av världens hörn. De hade allt från många varierande sorters kyckling och kötter, till grodlår och soppor, till olika sorters bröd, såser och olika sorters potatis och andra tillbehör.

     Inte nog med att varmrätterna var av ett stort utbud, efterrätterna fanns i en minst sagt lika stor variation som maten. Ett dussin olika tårtbitar, mer än en handfull olika glassmaker, kakor och sist och störst med hästlängder: en chokladfontän med ett dussin olika saker att doppa och göra bruna.

     Det mesta var gott eller kanske t.o.m. väldigt gott, men det var ingenting som gav den riktiga "WOW"-känslan man alltid hoppas på. Är man ute efter mycket mat i stort utbud för inte överdrivet mycket pengar kan man svänga in här om man ändå befinner sig i närheten av Tunica, Mississippi.

     Servicen var inte lika bra som på en vanlig restaurang, men det behöver den inte heller vara, eftersom man betalar innan man går in och den ända kontakten man har med servitriser och servitörer är när de kommer för att plocka disk från bordet och när de fyller på drickan i glasen. Så den var relativt bra i förhållande till vad de gjorde.

Denny's

8 / 10 ("Lumberjack Slammer" - Pannkakor, olika frukostkött och bröd) $ 8.79

Denny's är en kedja diners som finns lite överallt i USA. De serverar såväl frukost som lunch och middag, oavsett när man kommer under dagen kan man beställa vilken måltid man vill; frukost till lunch, middag till frukost osv. Vill man däremot endast ha en fika (dvs en kaffe och något litet, gott att äta) så är det bättre att titta i den lilla foldern, som redan finns i salt och peppar-stället på bordet, än i menyerna man blir tilldelade.

     Servicen kändes bra, helt klart bättre än många ställen i Sverige. Servitrisen kom med jämna mellanrum fram och frågade om allt är bra och om de kan fylla på drickorna (vilket verkar vara en generell grej i Amerika, att det är fri påfyllning av dricka).

     Man får absolut inte små portioner när man knallar in här för att få sig ett mål mat. I "Lumberjack slammer" fick man en hyfsat stor bit kassler, två korvar som kallas sausage-links, en klump hash-brow (typ råraka), någon form av bröd (scone, två toast eller liknande), två strips bacon, två stekta ägg och två stora amerikanska pannkakor med sirap och smör. Det mättar bra och en normal person klarar sig länge efter detta skrovmål.

     Som ovan nämnt så kan det vara en idé att ta sig en titt i foldern som redan finns vid borden om man vill ha någon form av dessert, om man upptäcker eller vet om denna innan man beställer, men vill man ha något gott för ingen stor summa pengar kan man beställa sig något som heter "Strawberry pancake puppies". Det såg väldigt mycket ut som tre större köttbullar med vaniljglass och jordgubbsås. Men det smakade absolut inte som vad det påminde i utseendet om. Även dessa var goda, glassen smakade som vilken aningen dyrare vaniljglass som helst (dvs inte typ big pack-glass). Pannkaksbollarna var ganska imponerande, de var tillagade rakt igenom, men var samtidigt sfäriska till formen och ungefär en halv decimeter tjocka. Allt detta kan rekommenderas då båda rätterna var välsmakande.

#202 The Animal (2001)

Efter att ha genomgått organtransplantion från olika donatorer ur djurriket, finner en man att han börjar visa drag från dessa djur.

Väldigt rolig idé till en komedi och med Rob Schneider i huvudrollen kunde det inte bli mycket bättre, skulle i så fall vaa någon onämnbar skådespelare. De har tagit med hyfsat många smådetaljer som är roliga individuellt, men som fortfarande passar bra i handlingen. Ett exempel på en sådan sak är när John McGinleys karaktär Sisk trillar ner i ravinen och Marvin sträcker sig ner för att hjälpa honom upp, och han gör det genom att med fötterna hänga i en stock, det roliga med detta är att när han hänger där så släpper han med ena foten för att klia sig på benet, utan att det påverkar hans grepp.

     Skådespeleriet är lite löjligt, men det är samtidigt bra, det kan ioförsäg bero på att majoriteten av rollinnehavarna är hyfsat kända namn. Manuset och handlingen är som ovan nämnt roligt, men kanske inte 100 % troligt att allt skulle fungera på riktigt, men det gör det hela bara roligare.

     Precis som i många av den enas komedier dyker den andra på ett eller annat sätt upp i rollistan; Adam Sandler gör här ett par framträdanden när "the mob" är ute efter herr Mange.

Jag ger "The Animal" betyget 7 / 10
Speltid: 1 tim 24 min

UA Circle Centre 9, Indianapolis, Indiana, USA

En av Regal Entertainments biografer ligger i gallerian Circle Centre i centrala Indianapolis, i ena änden på översta våningen. Biografen har nio salonger, och har möjlighet att visa film i 3D i åtminstone en av salongerna.



Circle Centres entré

Circle Centres kassa (och lite foajé)

Jag kunde tyvärr inte få komma in och fotografera biografens största salong, då chefen inte hört något från "corporate", förhoppningsvis kommer tillstånd från "Regal Entertainment Group" snarast för de närmaste veckornas biografer.

Applebee's

10 / 10 ("9 oz. House Sirloin" - Grillad stek med potatismos och grönsaker) $ 12.79

Har man tur jobbar restaurangens bästa servitris som kan bli den som kommer för att servera en, det kommer i så fall göra hela besöket väldigt mycket bättre. Servicen var verkligen top notch, när servitrisen kommer fram och presenterar sig och tar dricka-beställningarna så gäller denna beställning på ett lite annorlunda sätt för hela måltiden, när glaset går ner på halvtomt kommer snart ett nytt glas med den beställda drickan, detta extralevererande kostar inget extra, man behöver bara betala för vilken dricka man beställt.

     Steken som serverades var lagom mör och tillagad, aningen rosa men inte alls för mycket, och potatismoset var restauranggjort, vilket man kunde se på att potatisskalet fortfarande stack upp ur moset och det fanns en och annan potatisklump. Efterrätten serveras i ett glas, bottenskiktet består av jordgubbsylt, sås eller något i de bestyren, över det var det ungefär en halv decimeter med cheesecake, riktigt välsmakande och det hela var toppat med en extremt luftig grädde och lite kaksmulor.

     Det enda nedslaget som denna Applebee's kan få efter detta besök är temperaturen i restaurangens allmännutrymme, det var aningen för kallt, lite så att man satt och småfrös under en stor del av måltiden.

Moonshine

7 / 10 ("Doudble cheeseburger") $ 4

"All roads lead to Moonshine", så står det åtminstone på en av de tröjorna som är till salu i butiken. Detta skulle vara bra om det vore sant, för det är verkligen inte lätt att hitta hit och skyltningen är minst sagt minimal, på vägen till grillen sågs det endast till en skylt, och den var väldigt liten (endast en på fyra ser den, det vill säga vi var fyra i bilen och endast en såg den). Läget är mitt ute i ingenstanns, så iprincip ända sättet att få prova på en Moonburger är om man har någon med sig som varit där tidigare.

     Maten var god, en kraftig bit grillad köttfärs mellan två färska vetebrödshalvor. Det är mest hamburgare de serverar, men även ett par sorters korv finns att välja mellan. När man frågar vad de har för valmöjligheter i drickaväg kan man få svaret "I don't know, over there" med en pekning mot kylskåpen.

     Åker du någon gång vilse i Illinois och råkar trilla in på detta lilla hak, stanna gärna till och beställ dig en burgare, du kommer inte att ångra dig, speciellt inte om du är hungrig och tar dig en doubleburger.

Thirty Six Saloon Bar n Grill

9 / 10 ("Ripped Pork" - Strimlat tillagat fläskkött i vetebröd) $ 4

Det här måste vara en av de mest anorlunda och därför roliga "vanliga" restaurangerna man kan besöka, därför borde du verkligen kika in här om du har vägarna förbi Rockville i Indiana. Vid första anblick när du kommer in ser det ut som att golvet är stökigt och halvtäckt i träflis, men samtidigt gjort för att det ska få en mysig och minnesvärd atmosfär, vilket de lyckets bra med. Servitrisen kommer fram och är riktigt trevlig, menyer delas ut och drickan beställs.

     Efter att maten beställts får vi veta att det bara är att hämta jordnötter vid barerna, där man kan fylla små dunkar med oskalade nötter. Då går det genast upp att träflisen på golvet i själva verket inte är träflis, utan jordnötsskal, en av grejerna med den här krogen är att du får skala och äta dina egna jordnötter och skalen släpps bara på golvet. Det var inte jättemycket mat man fick, men den var riktigt god, brödet var riktigt mjukt, luftigt och smakade nybakt. Men samtidigt kostade det inte mycket för en macka, 4 dollar det vill säga ungefär 30 kr för en vetebrödsbulle med strimlat fläskkött, man kunde välja ett par handfulla andra olika mackor, några olika sallader eller flerpersonstallrikar med olika mat på.

     Maten var som sagt riktigt god, restaurangens stämning var mysig och på något sätt hemtrevlig och servicen var bra och man kändes välkommen redan från första mötet. Alkohol-åldersgränsen håller de på genom att ha spärrat in de två barerna med trästaket så att endast folk som fyllt 21 får komma upp till baren. Rekommenderas varmt om man har vägarna förbi Rockville eller ens Indianapolis-området.